Första omgången träffade svågerns mech en av mina survivor squads så att endast tre stog upp efter smällen, dessa tre klarade dock sitt cool slag och levde länge nog för att i en senare omgång hämnas meddels k-pist från balkongen på en utbombad byggnad. Min mech träffade inte något varken första eller andra omgången men detta hade endast med usel tärningstur att göra. När "kackerlackan väl träffade så var förödelsen kännbar trots att svågern hade bästa försvarspositionerna av oss två. En direktträff från "kackerlackan" slog ut kontrollerna i panzer mechen vilket immobiliserade den.
Tärningsoturen var påtaglig för båda sidor men mest för svågern, bland annat så vann han inte initiativet en enda gång under hela slaget vilket var hårt. "Kackerlackan" var till slut det enda som fanns kvar av min pluton, den hade blivit träffad inte mindre än sju gånger men inget skott lyckades penetrera dess pansar!
Min command section gick ett bittert öde till möte då de redan från början blev fast i en ruin utan möjlighet att retirera, konstant beskjutning förseglade deras öde.
Jag sakade min möjlighet att skjuta på svågerns avanserande zombier för att skjuta med min mech istället, detta ledde till att de hann in i närstrid och mina sista survivors blev zombiesnacks. Vi kom fram till att vårt egenpåhittade scenario slutade oavgjort. Tyskarna höll kemfabriken som var bådas mål men vi hade även sagt att ett av tyskarnas primära mål var att slå ut det nya ryska vapnet (min mech) men detta misslyckades.
"Kackerlackan" sågs sist försvinna bort bland de brinnande ruinerna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar