Visar inlägg med etikett Figurspel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Figurspel. Visa alla inlägg

torsdag 21 oktober 2010

Zombie Shoot 21/10

De levande döda dyker upp ur dimman

Jag, Svågern och Vinterdraken spelade SOTR på torsdagskvällen. Det var från början tänkt att vi skulle var fler än vi blev och hade då valt scenariot zombie shoot så att de som ville testa kunde styra, alternativt skjuta, zombier. Nu blev vi bara tre som spelade (Mr A dök upp en stund men deltog inte i själva spelet, välkommen tillbaka), jag styrde zombier, Vinterdraken spelade med sina britter och Svågern med sina tyskar.
Vinterdraken ledde stort till att börja med, väldigt få zombier nådde fram till sina motståndare och de sprängdes i högar med hjälp av pansarskott. De fåtal zombier som dock nådde fram fick flera enheter att fly i skräck. När inga zombier längre rörde på sig stod Vinterdraken som marginell vinnare med 26 utslagna odöda mot Svågerns 25. Kul som vanligt och mycket brutalt!

Sneaky zombie!

torsdag 3 juni 2010

Necromunda 2/6

Jag och Vinterdraken introducerade Mr O och Retro till Necromunda. Vi snabbsammanställde två gäng och spelade med två spelare på var sida. Jag och Retro vann efter några rundor när det andra gänget tvingades att slå ett bottle test och misslyckades, till saken hör att de skulle ha klarat det om deras ledare ej varit down vid detta tillfälle. Vi hade turen att ett par av våra skadeslag endast blev flesh wounds samt att vår heavy träffade klockrent med sitt raketgevär och tog ner två i en smäll. Fightens hjälte måste dock vara vår enda juve (kallad asswipe) som utan tanke på sitt eget välbefinnande sprang fram och sköt ner motståndarledaren, vilket tekniskt sett slutligen gav oss segern.

Bild från automatisk övervakningskamera tagen strax efter att Sidewinder avfyrat sin enda missil

onsdag 31 mars 2010

Blood Bowl Bretonnian

Jag har sedan ett tag tillbaka funderat över hur man skulle kunna göra ett Bretonnian team till Blood Bowl. De människolag som finns (i plast och metall) är Empire teams, dessa figurer pryds på flertalet ställen av Empire-örnen, ett emblem som inte fungerar ihop med Bretonnians.
Jag började med att titta på Warhammer figurer en fann inga som skulle passa. När jag väl fick några extra plastfigurer över till Blood Bowl (dock ej tillräckligt många för ett helt lag) började jag konvertera. Efter att ha rotat lite bland mina överblivna Brettonian-bits hittade jag ett antal överblivna riddarhjälmar. Med dessa som grund, kartong härdad med superlim samt stansspill började en Bretonnian ta form. Jag har hittills bara färdigställt en lineman men det kommer så småningom att bli ett helt lag.

tisdag 30 mars 2010

Blood Bowl Teams

Här kommer lite bilder på mina färdiga Blood Bowl teams i den ordning de blev klara. Dessa bilder är tagna i den fotostudio jag fick när jag fyllde år, fortfarande lite suddigt men det kan ha med hur jag fotar att göra.

HOCHLAND HELLIONS

Mitt human team som jag fotat tidigare. Man spelar med max 11 figurer på plan men ett lag får bestå av upp till 16 figurer därför lät jag alla vara med på bild. Hochland är en provins i The Empire som finns beskrivet i Warhammer Fantasy Battle/Roleplay


TLALOC TERRORS

Detta Lizardmen team är, som de som spelar Blood Bowl ser, inte Blood Bowl figurer utan konverterade Warhammer figurer. Jag tycker att de funkar utmärkt men skulle nog inte gillas på någon av de större turneringarna.

(ORCS)

Dessa orcher är plastfigurer från grundlådan till Blood Bowl som jag delvis konverterat, vissa mer och vissa mindre. En detalj som flera har frågat om är var jag fått hjälmfronten/visiret till figuren längst fram i mitten på bilden, det är främre halvan av ett överblivet huvud/cockpit till en Epic Warlord Titan, så nu vet ni det. Anledningen till att det bara står "orcs" ovanför bilden är att jag inte kommit på något bra namn att ge mina brutala grönskinn men det ger sig nog med tiden.


(ELVEN TEAM)

Mitt Female Elven team har inte heller fått nåt passande namn än. Dessa figurer är gjorda av Shadow Forge i Australien och skulle säkert av denna anledning inte heller gillas på alla turneringar.

Det var allt för tillfället, ska jobba på bildkvalitén, jag lovar.


söndag 21 mars 2010

Blood Bowl

Trots att jag har mängder av andra projekt igång kunde jag inte hålla fan på mig och startade raskt ett nytt! Att kalla det nytt är väl också fel då det gäller Blood Bowl - The game of Fantasy Football, ett spel jag ägt sedan mitten av -90talet, men jag har varken spelat det eller målat figurer till det på ett bra tag.

I grundlådan (som faktiskt fortfarande går att köpa) får man med två lag: människor och orcher (i plast) och nu har jag slutligen målat klart mitt human team. Då jag äger både tredje och fjärde editionen av grunspelet (+ Deathzone) hade jag tillgång till dubbla lag människor och orcher men valde att använda figurer från det ena för att ge det andra max antal figurer (från början 12 figurer per lag men man kan ha max 16. Man spelar med 11 figurer men det är bra att ha många reserver). I detta nya projekt ska jag konvertera klart plast-orcherna (då jag tycker att plastfigurerna är lite tråkiga), måla mitt Female Elven Team från Shadow Forge samt naturligtvis starta en turnering!

Jag är inte speciellt förtjust i sport men detta spel är hysteriskt roligt. För att ge en snabb inblick i vad det handlar om kan man säga att det är en våldsam blandning av amerikans fotboll och gladiatorspel placerat i Warhammer Fantasy världen.

Tills det att jag har fler figurer att visa upp, eller för den delen ett matchreferat, får ni hålla till godo med denna bild av mitt Human Team som jag kallar Hochland Hellions.

torsdag 18 mars 2010

Tyranid Hive Fleet

Trots att jag för tillfället återigen ligger efter i mitt bloggande skall jag nu (på begäran faktiskt) visa upp den Tyranid flotta jag byggt åt svågern av överblivna bits från hans 40k Tyranidarmé.

Jag tänkte börja med de stora skeppen.

Detta Leviathan Hive Ship är till största del skulpterat i golvisolering, en sorts rosa frigolit som jag funnit passa bra att bygga det mesta av. Många anser detta material vara för klent att bygga modeller av men efter att man lackat det med trälim ett par gånger blir det betydligt hårdare, en sak man bör tänka på är att starkare lim kan smälta materialet, en effekt jag använt mig av på det andra Hive-skeppet.



Till det andra Hive-skeppet använde jag betydligt fler Tyranid-bits. Inte mindre än tre ryggpansar till Carnifexer samt ett par Venom Cannons och lite annat smått och gott.
Själva kroppen är återigen byggd av golvisolering vilken jag smält skåror i med hjälp av superlim. Denna effekt gav en organisk känsla som ser ganska otrevlig ut.


De skepp som mest liknar originalen är de fyra Razorfiends jag byggde av Carnifex-klor, Deathspitters och Tyranid warrior skallpansar (+ en hel del annat). Om jag får säga det själv så tycker jag att de ser bättre ut än de som finns att köpa (ja, jag vet, jag kan vara lite dryg ibland).
Jag tycker speciellt om de olika positionerna på klorna vilket gör dem lite mer levande. Då jag hade två par klor av olika sort att arbeta med bestämde jag mig för att gör två par cruisers av aningen olika art.

Med tanke på att Tyranidskepp skall var levande varelser som ständigt evolverar finns det egentligen ingen gräns för hur man utformar dem, något som jag verkligen tog fasta på när det kom till Kraken skeppen. De följande sex bilderna visar de tre Krakens jag "hittade på" då det inte finns några bilder på dessa skepp i böckerna.






Diverse klor och några vapen räckte till nio escort drones.



Det blev brist på klor när jag skulle konstruera Vanguard drones men efter lite klurande blev resultatet följande.

Totalt blev det elva Vanguards innan jag fick slut på användbara bits.


Så småningom skall jag återuppta mitt projekt att bygga en Necronflotta av kartong, flera skepp är redan klara och fler blir det när jag gjort nya ritningar och mallar.

torsdag 11 mars 2010

Battlefleet Gothic

Mitt flaggskepp, ett Retribution Class Battleship
döpt till Righteous Might


Idag (torsdag 11/3) spelade jag och svågern Battlefleet Gothic, Rymdskeppsstrider i Warhammer 40k universumet. Då det var ett tag sedan vi senast spelade BFG blev det en del regelläsande men det var en givande omgång trots att vi inte hann spela klart. Svågern spelade med sin Tyranidflotta (som jag byggt av 40k-bits som blev över från hans Tyranidarmé) och jag spelade med min Imperialflotta. Det var förvånansvärt jämnt men vi utnyttjade knappast våra resurser till fulo, men om man inte prövar olika strategier vet man inte heller vilka som funkar. Vi kom överens om att vi borde varva de figurspel vi spelar så att vi inte hinner glömma reglerna från gång till gång (samt försöka spela oftare).

Delar av Tyranidflottan närmar sig en liten planet

fredag 5 februari 2010

SOTR 28/1 2010

Här kommer ytterligare en väldigt försenad rapport om det senaste slaget i SOTR, denna gång mellan Vinterdrakens britter och svågerns tyskar.

Jag spånade snabbt ihop ett scenario vilket gick ut på att tyskarna skulle rädda en pilot som tvingats nödlanda och sedan gömt sig i en lada (piloten fick genast namnet Franz, han kallades tidvis även för Hans men denna fälsägning tillrättavisades snabbt). Britternas mål var helt enkelt att hitta Franz och eliminera honom och tyskarnas mål var att nå fram till Franz och täcka hans reträtt av spelbordet. Det var inga fordon eller mechs med denna gång men dock två specialkaraktärer: tysken Wolfgang Faust och brittiskan Ash.

Huvudstyrkorna började i varsitt hörn av spelplanen (britterna hade flera enheter i reserv då de hade spridit ut sig för att leta efter piloten från det nedskjutna flygplanet), några krypskyttar var spridda på andra platser. När det slogs för speciella stridsförhållanden så blev det V-gas contamination zone vilket kan göra att ens egna soldater blir zombier.

Vinterdraken lyckades slå en etta första rundan så att en av hans soldater blev en zombie, han hade även otur med slagen för att få in sina reserver. Båda sidor avancerade mot gården som var Franz gömställe (ett par av mina allra första Warhammer-hus dög alldeles utmärkt, byggde dessa i början av -90talet), trots att de tog flera skott från krypskyttar nådde tyskarna först fram till ladan och Franz påbörjade sin flykt. För att täcka Franz reträtt anföll tyskarnas wolfrunners den brittiska trupp som var närmast ladan, Franz hann denna runda springa och hoppa över en av gårdens häckar. Nästriden som följde var till en början aningen förvirrad regelmässigt (mestadels för att vi haft väldigt få närstrider så här långt i vårt SOTR-spelande, de flesta blir vanligen bortskjutna långt innan det hinner bli närstrid), men det ordnade snart till sig. Under följande runda gjorde Franz det ödesdigra misstaget att gömma sig i en liten skogsterrängbit vilken Ash fick äran att sätta eld på. Franz lyckades dock fly infernot, som nyss varit hans gömställe, och var en runda i från att sprinta till seger för tyskarna då ett välriktat skott från en krypskytt stoppade hans framfart. Vinterdraken slog en sexa vilket resulterade i ett headshot som omedelbart gav britterna segern!

Ingen rök utan eld! Här har Ash just satt fyr
på ett av Franz gömställen.
En tuss kuddstopp funkar utmärkt som rök.

söndag 6 december 2009

SOTR torsdag 4/12

Ytterligare en förlust till handlingarna men denna gång kändes det dock som om saker och ting kunde ha fått ett annorlunda slut.
Jag och Vinterdraken spelade med mina ryssar, svågern och Mr B slog ihop sina tyskar, 50RP/sida.
Det stod snabbt klart att mina ryssar skulle möta två panzer mechas och med tanke på vad som hände sist jag mötte en sådan behövdes mycket eldkraft.
Jag modifierade "kackerlackan" (min sexbenta jättemech) så att den gick från tidigare 28RP till 21RP på bekostnad av en raketramp samt mindre pansar. Jag gav ryssarna camouflage och uppgraderade båda mina survivor squads till tank hunters.

Svågern och Mr B vann första initiativet och aktiverade den ena panzer mechan. Den avfyrade sin medium AT kanon mot kackerlackan vilket resulterade i en penetrerade träff som dödade hela besättningen. Med 21 av 50RP borta i första skottet såg saker och ting inte så ljusa ut men jag visste hela tiden att risken fanns, den hade dock gärna fått vänta en runda eller två.

Camouflaget räddade många av ryssarna från en säker död men det räckte inte i längden. En ur min command section var utrustad med ett anti-mech rifle och lyckades få in flera träffar på svågerns mech men utan att lyckas penetrera pansaret. Mr B´s tyskar smög fram och kastade sina handgranater på en av survivor squaderna men behöll sitt cool och lyckades kasta tillbaka en av granaterna, omedelbar retaliering! Samma survivor squad lyckades även regna bly över en annan av Mr B´s enheter som hade intagit toppen av en klippa. Utan min mech var det upp till RPG-skyttarna att ta ut de tyska mecharna men de kom aldrig nära nog.

Trots förlusten var det (som oftast) väldigt roligt. Vi var alla överens om att vi borde ha mer terräng till nästa slag, då kanske det finns en chans att nån enhet hinner hamna i närstrid.
Har även hunnit läsa en hel del i nya Doomsday-boken och funderar på att bygga sceneri till The Secret Shrine-scenariot. Nu nalkas dock julen och vi får se hur mycket tid det blir över till figurspelande, nån dag borde det bli över...

tisdag 17 november 2009

Häckar

Häromdagen när jag och Heldri var och handlade försökte hon, på skoj, avleda mitt intresse (som just då var riktat mot ett ställ med PS2-spel) genom att entusiastiskt utropa "Åh, titta, disksvampar!" Jag tittade dit och fann mig själv studera disksvampar på ett sätt jag bara gör när min modellbyggarhjärna börjar konstruera saker. Strax därefter stod vi i kassan med, bland annat, en tio-pack disksvampar för 9:90 som aldrig kommer att komma i närheten av en diskbänk.

Så vad hade min hjärna konstruerat? Jag hade för ett par veckor sedan sett trädgårdshäckar i miniatyr som svågern köpt för att använda till SOTR, jag hade redan innan dess funderat över mer grön terräng till mina figurspel och tänkte faktiskt köpa färdiga häckar.
Men sedan såg jag disksvampar och...

... detta blev resultatet!

Jag tog även tillfället i akt att fotografera lite under själva bygget av dessa miniatyrbuskage.

Grunddelarna i en sektion (jag har gjort 12st hittills) är en tredjedels disksvamp (kapad längsledes) samt en bit foamcard (85x20mm). Foamcard biten rundade jag i ändarna och fasade kanterna med en brytbladskniv, det är av yttersta vikt att bladet är vasst då det annars kan kärva mot skumplasten och då blir snittet hackigt. Jag "friserade" svampbiten i alla kanter för att ge den mjukare form.


Sedan limmade jag fast svampen på foamcard-biten med superlim, det går troligen bra med andra sorters lim men detta fastnar på en gång och sitter garanterat kvar när man målar och flockar. Superlim har dock förmågan att smälta skumplasten i fomcarden så var noga med att bara limma på kartongytan.
Jag nöp sedan bort några tussar ur svampen för att skapa "naturliga ojämnheter".

Jag målade sedan svampen grön (jag vet att den redan är grön men det fanns även gula och rosa disksvampar och jag ville att alla skulle ha samma bottenfärg) samt basen svart.

Efter att färgen torkat torrborstade jag basen brun och lät detta torka, sist penslade jag trälim på svampen och flockade den med grovt gräsflock.
Jag adderade även ett par grindstolpar gjorda av golvisoleringsfrigolit samt en grind.

Nästa projekt blir nog stenmurar...

söndag 8 november 2009

Planet Strike - Mission Failure

Torsdagens figurspel, en studie i katastrof.

Jag tyckte det var dags att damma av mina Space Wolves (jag kallar dock mitt successor chapter för Night Wolves) då det kommit ut en ny Codex, det första på nio år.
Jag och svågern bestämde oss för att köra ett Planet Strike scenario, jag med mina Night Wolves som anfallare och svågern med sina Imperial Guard som försvarare.

Jag lyckades slå en femma innan vi började vilket gav mig sex orbital strikes att utdela innan första rundan, tre missade totalt, två hamnade utanför bunkern och gjorde således ingen skada och en slog ut en Leman Russ Battletank. Jag orkar inte gå in på detaljer om allt som sedan gick käpprätt åt helvete (ursäkta mitt språk men det går inte att beskriva i mildare termer) men jag kan ge några smakprov. Den i särklass största katastrofen var när jag slog 12 för min HQs deep strike teleportation och pilen indikerade att detta gjorde att de hamnade mitt i en ruin, det följande slaget skulle visa hur illa de råkade ut pga landningen och slår 1! Detta resulterade i att jag förlorade 443 av mina totala 1746poäng innan de ens hamnat på bordet (truppen bestod av min Rune Priest och Wolf Guard terminators). I övrigt kan jag säga att EXTREM tärningsotur präglade resten av slaget. Mängder av anfall mot huvudmålet (bunkern i mitten av slagfältet) fallerade trots att jag gav allt jag kunde med både melta guns, melta bombs och power fists. Flertalet försök att slå ut de tre övriga Leman Russ pansarvagnarna (var av två var Demolishers) lyckades som bäst slå ut en battle cannon.

Det hela slutade med att jag inte hade en enda figur kvar på slagfältet (borträknat tre Rhino´s och en tornlös Razorback). Det fanns några få ljuspunkter men dessa kunde inte lyfta mitt humör nämnvärt. Jag skyller inget av nederlaget på min armé som, när den fick tillfälle och tärningarna var med mig, skötte sig oklanderligt. Jag slog ut flertalet enheter med lätthet men det stora hotet (pansarvagnarna) och huvudmålet (att slå ut och inta bunkern) visade sig vara för mycket att önska.

Jag kan vanligen ta ett nederlag men i detta fall gick det så kapitalt illa att nöjet försvann och det hela övergick i ett grinigt och desperat försök att slå ut bunkern. Jag är väl medveten om att det bara är ett spel men sådan katastrofal otur som jag hade i denna spelomgång är svår att ta med ett leende. Min tärningstur har överlag varit usel under en period men den vänder förhoppningsvis och då skall jag visa vad mina Night Wolves verkligen kan åstadkomma!

The sons of Russ will rise again! Aaooooh!!!

torsdag 22 oktober 2009

4 x headshot

Jag måste börja med att berätta att denna omgång SOTR var min mest svidande förlust hittills, med detta sagt måste jag tillägga att det samtidigt var väldigt roligt.

Detta var den fjärde striden mot svågerns tyskar och vi körde ett regelrätt slag utan scenarioregler. Vi hade räknat ihop varsin styrka på 50 rp var utan att heller diskutera detta i förväg. Utan att vara pessimistisk hade jag räknat med att ha ett visst underläge (åtminstone numerärt) på grund av min experimentella styrka. Jag vet att flera skulle skaka på huvudet åt min O.o.B men jag ville testa vad som skulle hända. Utan att ge en fullständig redogörelse (för det orkar jag inte just nu) kan jag nämna att mina sovjeter hade med sig både Zaytzev + 4 krypskyttar. Jag ville även ge min Urzine en ny chans men de poängen skulle ha kunnat användas bättre.

En av mina fyra krypskyttar som lyckades med två av totalt fyra headshots!

Jag vann initiativet första rundan och tog tillfället i akt att flytta upp Zaytzev till övervåningen i en ruin, jag försökte därifrån skjuta en av svågerns snipers vilket fallerade dubbelt. För det första glömde vi båda att jag inte kunde skjuta på krypskytten då den var gömd från början samt att jag slog en etta när jag skulle skjuta (för de som inte vet nåt om SOTR kan jag berätta att karaktären Zaytzev är baserad på den legendariska krypskytten med samma namn och kan speltekniskt bara missa på en etta. Jag hade även förbannat mitt slag då jag innan vi började spela sade "-Jag kommer bara att slå ettor eftersom det är det enda jag kan missa på". Jag vet, skitdumt). Trots regelblundern fick det vara som det var och när det blev svågerns tur så sköt han tillbaka och dödade/oskadliggjorde Zaytzev. Hämnden kom dock omedelbart då en av mina andra snipers träffade den sniper som sköt Zaytzev med ett headshot! Jag inser att även detta var regelvidrigt då svågerns sniper fortfarande var gömd. Nåväl, båda hade kul och det kändes rätt i situationen.

Det fortsatte att gå stadigt utför för mina camouflerade, men ack så obepansrade ryssar. Ljuspunkter var ytterligare tre helt regelrätta headshots från mina krypskyttar samt när jag slog fyra sexor i ett slag med fem tärningar och slog således ut de kvarvarande fyra tyskarna i ett fireteam (alla med heavy armor). När min Urzine försvann i ett blyregn var det mer eller mindre över. Vit flagg! Nästa gång skall jag satsa på fler survivor squads.

torsdag 8 oktober 2009

SOTR - Third fight

Denna gång var det dags att se vad fordon går för i SOTR, eller rättare sagt mechs. Svågern hade med sig sin panzer mecha och jag testade "kackerlackan". Det var även första gången vi spelade med styrkor till ett värde av 50rp/sida, detta var tur då bara min mech kostade 28rp! Nu kanske vissa (som spelat spelet eller läst om det) tycker att det var fruktansvärt mycket poäng som tekniskt sett skulle kunna förloras i en smäll men jag var helt på det klara med att detta kunde bli utgången.

Första omgången träffade svågerns mech en av mina survivor squads så att endast tre stog upp efter smällen, dessa tre klarade dock sitt cool slag och levde länge nog för att i en senare omgång hämnas meddels k-pist från balkongen på en utbombad byggnad. Min mech träffade inte något varken första eller andra omgången men detta hade endast med usel tärningstur att göra. När "kackerlackan väl träffade så var förödelsen kännbar trots att svågern hade bästa försvarspositionerna av oss två. En direktträff från "kackerlackan" slog ut kontrollerna i panzer mechen vilket immobiliserade den.
Tärningsoturen var påtaglig för båda sidor men mest för svågern, bland annat så vann han inte initiativet en enda gång under hela slaget vilket var hårt. "Kackerlackan" var till slut det enda som fanns kvar av min pluton, den hade blivit träffad inte mindre än sju gånger men inget skott lyckades penetrera dess pansar!
Min command section gick ett bittert öde till möte då de redan från början blev fast i en ruin utan möjlighet att retirera, konstant beskjutning förseglade deras öde.
Jag sakade min möjlighet att skjuta på svågerns avanserande zombier för att skjuta med min mech istället, detta ledde till att de hann in i närstrid och mina sista survivors blev zombiesnacks. Vi kom fram till att vårt egenpåhittade scenario slutade oavgjort. Tyskarna höll kemfabriken som var bådas mål men vi hade även sagt att ett av tyskarnas primära mål var att slå ut det nya ryska vapnet (min mech) men detta misslyckades.

"Kackerlackan" sågs sist försvinna bort bland de brinnande ruinerna...

Målat förra helgen...

Är lite efter i mitt bloggande men här kommer de senaste bilderna på mina ryssar. Nåt strulade till sig med min bildnumrering men med dessa två enheter har jag nu fem färdigmålade survivor squads. Jag vet att bilderna är suddiga och jag ska försöka bättra mig.





söndag 20 september 2009

Mecha Construct No1

Jag fick en gammal T34 i skala 1:35 av svågern som han haft sedan lång tid tillbaka. Visste först inte vad jag skulle göra med den då den är groteskt stor jämfört med mina skala 1:60 ryssar (skalan är ungefärlig). Tänkte först använda tornet eller några av bandhjulen till nån sorts mech men det kändes synd på en så fin gammal plastmodell. Efter mycket huvudkliande fick jag följande idé, varför inte en pansarvagn på ben? Jag vet att detta inte är en unik idé på något vis men det ledde hur som helst till nedanstående sexbenta monstrum.


Jag inkluderade en figur för att ge skala åt bilderna, skulle vilja säga att den kan räknas som titanic size?

Jag kom fram till att den behövde ett namn och bestämde mig ganska snart för att den skulle få heta kackerlackan, passande då den både är sexbent och svår att utrota.

Jag gjorde ritningar med hjälp av datorn till benen så att jag kan printa ut fler komponenter om jag får för mig att konvertera fler 1:35 tanks. Alla extra delar är gjorda i kartong (300g A4 är det grövsta jag kan plåga igenom skrivaren) vilket håller utmärkt, särskilt när man sammanfogar allt med superlim. Jag vet att många modellbyggare ogillar kartong som material och tycker att det är för klent men jag har hittills inte haft nåt problem samt att det är enkelt att jobba med.

Med hjälp av hjul från banden blev mekanismen riktigt cool (enligt mig i alla fall). Alla benen är fixerade i sina nuvarande positioner, modellen står stadigt på fyra av de sex benen medan två är i luften. Lite måleridetaljer i form av rost och metallskav fullbordade det hela.

Jag förkortade kanonen för att ge den ungefär samma längd som kanonen på enT34 i skala 1:60. Det fanns ingen direkt anledning till detta förutom att jag tyckte att det såg bättre ut. Speltekniskt funderar jag på att köra med att detta är en 100mm AT kanon vilket skulle klassa den som very heavy.
I fronten bytte jag ut den vanliga kulsprutan mot en gatling-pipa från en gammal Grendel modell. Denna tänkte jag speltekniskt använda som en LMG men den kan lika gärna användas som HMG. Jag har funderat på att addera fler kulsprutor (kanske en på varje sida) men detta får bli ett senare projekt, först ska jag speltesta den utan att göra den onödigt dyr poängmässigt.

Raketrampen på tornet är scratchbyggd av kartong, sugrör och lite plast. För att kunna vara flexibel i spelet valde jag att göra den avtagbar med hjälp av två magneter, en fastsatt i tornet och en i rampen.

Jag har redan påbörjat ett nytt mechaprojekt som det förhoppningsvis kommer att finnas bilder på snart, mer om detta vad det lider.

Fler färdigmålade kamrater

Har legat däckad i eländig förkylning (dock inte nöff, nöff) men nu är jag tillbaka!
Har hunnit fota fler ryssar som är färdigmålade, lite suddigt här och var men det är som det är...

Börjar denna uppställning med min tredje färdigmålade survivor squad.Här är fjärde enheten och likaledes den första survivor squad som jag kamouflerat, det kommer att tillkomma åtminstone två till enheter med kamouflage.
Två sniper teams. En figur har jag fotat tidigare men nu är alla fyra konverterade och målade.

Min vilda varbjörn! Urzinen var bland de första figurer jag målade till SOTR.
Vasily Zaytsev, hittills den enda specialkaraktären jag har köpt men det blir nog fler.
Det var allt för tillfället men det kommer mera, jag har inte ens börjat med mina zombier...