Zombie Shoot 21/10

De levande döda dyker upp ur dimman

Jag, Svågern och Vinterdraken spelade SOTR på torsdagskvällen. Det var från början tänkt att vi skulle var fler än vi blev och hade då valt scenariot zombie shoot så att de som ville testa kunde styra, alternativt skjuta, zombier. Nu blev vi bara tre som spelade (Mr A dök upp en stund men deltog inte i själva spelet, välkommen tillbaka), jag styrde zombier, Vinterdraken spelade med sina britter och Svågern med sina tyskar.
Vinterdraken ledde stort till att börja med, väldigt få zombier nådde fram till sina motståndare och de sprängdes i högar med hjälp av pansarskott. De fåtal zombier som dock nådde fram fick flera enheter att fly i skräck. När inga zombier längre rörde på sig stod Vinterdraken som marginell vinnare med 26 utslagna odöda mot Svågerns 25. Kul som vanligt och mycket brutalt!

Sneaky zombie!

SOTR 28/1 2010

Här kommer ytterligare en väldigt försenad rapport om det senaste slaget i SOTR, denna gång mellan Vinterdrakens britter och svågerns tyskar.

Jag spånade snabbt ihop ett scenario vilket gick ut på att tyskarna skulle rädda en pilot som tvingats nödlanda och sedan gömt sig i en lada (piloten fick genast namnet Franz, han kallades tidvis även för Hans men denna fälsägning tillrättavisades snabbt). Britternas mål var helt enkelt att hitta Franz och eliminera honom och tyskarnas mål var att nå fram till Franz och täcka hans reträtt av spelbordet. Det var inga fordon eller mechs med denna gång men dock två specialkaraktärer: tysken Wolfgang Faust och brittiskan Ash.

Huvudstyrkorna började i varsitt hörn av spelplanen (britterna hade flera enheter i reserv då de hade spridit ut sig för att leta efter piloten från det nedskjutna flygplanet), några krypskyttar var spridda på andra platser. När det slogs för speciella stridsförhållanden så blev det V-gas contamination zone vilket kan göra att ens egna soldater blir zombier.

Vinterdraken lyckades slå en etta första rundan så att en av hans soldater blev en zombie, han hade även otur med slagen för att få in sina reserver. Båda sidor avancerade mot gården som var Franz gömställe (ett par av mina allra första Warhammer-hus dög alldeles utmärkt, byggde dessa i början av -90talet), trots att de tog flera skott från krypskyttar nådde tyskarna först fram till ladan och Franz påbörjade sin flykt. För att täcka Franz reträtt anföll tyskarnas wolfrunners den brittiska trupp som var närmast ladan, Franz hann denna runda springa och hoppa över en av gårdens häckar. Nästriden som följde var till en början aningen förvirrad regelmässigt (mestadels för att vi haft väldigt få närstrider så här långt i vårt SOTR-spelande, de flesta blir vanligen bortskjutna långt innan det hinner bli närstrid), men det ordnade snart till sig. Under följande runda gjorde Franz det ödesdigra misstaget att gömma sig i en liten skogsterrängbit vilken Ash fick äran att sätta eld på. Franz lyckades dock fly infernot, som nyss varit hans gömställe, och var en runda i från att sprinta till seger för tyskarna då ett välriktat skott från en krypskytt stoppade hans framfart. Vinterdraken slog en sexa vilket resulterade i ett headshot som omedelbart gav britterna segern!

Ingen rök utan eld! Här har Ash just satt fyr
på ett av Franz gömställen.
En tuss kuddstopp funkar utmärkt som rök.

SOTR torsdag 4/12

Ytterligare en förlust till handlingarna men denna gång kändes det dock som om saker och ting kunde ha fått ett annorlunda slut.
Jag och Vinterdraken spelade med mina ryssar, svågern och Mr B slog ihop sina tyskar, 50RP/sida.
Det stod snabbt klart att mina ryssar skulle möta två panzer mechas och med tanke på vad som hände sist jag mötte en sådan behövdes mycket eldkraft.
Jag modifierade "kackerlackan" (min sexbenta jättemech) så att den gick från tidigare 28RP till 21RP på bekostnad av en raketramp samt mindre pansar. Jag gav ryssarna camouflage och uppgraderade båda mina survivor squads till tank hunters.

Svågern och Mr B vann första initiativet och aktiverade den ena panzer mechan. Den avfyrade sin medium AT kanon mot kackerlackan vilket resulterade i en penetrerade träff som dödade hela besättningen. Med 21 av 50RP borta i första skottet såg saker och ting inte så ljusa ut men jag visste hela tiden att risken fanns, den hade dock gärna fått vänta en runda eller två.

Camouflaget räddade många av ryssarna från en säker död men det räckte inte i längden. En ur min command section var utrustad med ett anti-mech rifle och lyckades få in flera träffar på svågerns mech men utan att lyckas penetrera pansaret. Mr B´s tyskar smög fram och kastade sina handgranater på en av survivor squaderna men behöll sitt cool och lyckades kasta tillbaka en av granaterna, omedelbar retaliering! Samma survivor squad lyckades även regna bly över en annan av Mr B´s enheter som hade intagit toppen av en klippa. Utan min mech var det upp till RPG-skyttarna att ta ut de tyska mecharna men de kom aldrig nära nog.

Trots förlusten var det (som oftast) väldigt roligt. Vi var alla överens om att vi borde ha mer terräng till nästa slag, då kanske det finns en chans att nån enhet hinner hamna i närstrid.
Har även hunnit läsa en hel del i nya Doomsday-boken och funderar på att bygga sceneri till The Secret Shrine-scenariot. Nu nalkas dock julen och vi får se hur mycket tid det blir över till figurspelande, nån dag borde det bli över...

4 x headshot

Jag måste börja med att berätta att denna omgång SOTR var min mest svidande förlust hittills, med detta sagt måste jag tillägga att det samtidigt var väldigt roligt.

Detta var den fjärde striden mot svågerns tyskar och vi körde ett regelrätt slag utan scenarioregler. Vi hade räknat ihop varsin styrka på 50 rp var utan att heller diskutera detta i förväg. Utan att vara pessimistisk hade jag räknat med att ha ett visst underläge (åtminstone numerärt) på grund av min experimentella styrka. Jag vet att flera skulle skaka på huvudet åt min O.o.B men jag ville testa vad som skulle hända. Utan att ge en fullständig redogörelse (för det orkar jag inte just nu) kan jag nämna att mina sovjeter hade med sig både Zaytzev + 4 krypskyttar. Jag ville även ge min Urzine en ny chans men de poängen skulle ha kunnat användas bättre.

En av mina fyra krypskyttar som lyckades med två av totalt fyra headshots!

Jag vann initiativet första rundan och tog tillfället i akt att flytta upp Zaytzev till övervåningen i en ruin, jag försökte därifrån skjuta en av svågerns snipers vilket fallerade dubbelt. För det första glömde vi båda att jag inte kunde skjuta på krypskytten då den var gömd från början samt att jag slog en etta när jag skulle skjuta (för de som inte vet nåt om SOTR kan jag berätta att karaktären Zaytzev är baserad på den legendariska krypskytten med samma namn och kan speltekniskt bara missa på en etta. Jag hade även förbannat mitt slag då jag innan vi började spela sade "-Jag kommer bara att slå ettor eftersom det är det enda jag kan missa på". Jag vet, skitdumt). Trots regelblundern fick det vara som det var och när det blev svågerns tur så sköt han tillbaka och dödade/oskadliggjorde Zaytzev. Hämnden kom dock omedelbart då en av mina andra snipers träffade den sniper som sköt Zaytzev med ett headshot! Jag inser att även detta var regelvidrigt då svågerns sniper fortfarande var gömd. Nåväl, båda hade kul och det kändes rätt i situationen.

Det fortsatte att gå stadigt utför för mina camouflerade, men ack så obepansrade ryssar. Ljuspunkter var ytterligare tre helt regelrätta headshots från mina krypskyttar samt när jag slog fyra sexor i ett slag med fem tärningar och slog således ut de kvarvarande fyra tyskarna i ett fireteam (alla med heavy armor). När min Urzine försvann i ett blyregn var det mer eller mindre över. Vit flagg! Nästa gång skall jag satsa på fler survivor squads.

Soviet tank crew

Ytterligare en förkylningsvända senare är det dags att försöka skriva ifatt.
Skaffade för ett tag sedan åtta "Soviet dismounted tank crew" från Black Tree design, jag målade klart dessa för över en vecka sedan. Här är de nu på bild tillsammans med två figurer från West Wind som blivit över från en sovjetisk pluton (Berlin or Bust figurer för att vara mer precis).
Jag kommer nog att skaffa fler vad det lider men för tillfället räcker dessa till min första mech och de kommande två.

SOTR - Third fight

Denna gång var det dags att se vad fordon går för i SOTR, eller rättare sagt mechs. Svågern hade med sig sin panzer mecha och jag testade "kackerlackan". Det var även första gången vi spelade med styrkor till ett värde av 50rp/sida, detta var tur då bara min mech kostade 28rp! Nu kanske vissa (som spelat spelet eller läst om det) tycker att det var fruktansvärt mycket poäng som tekniskt sett skulle kunna förloras i en smäll men jag var helt på det klara med att detta kunde bli utgången.

Första omgången träffade svågerns mech en av mina survivor squads så att endast tre stog upp efter smällen, dessa tre klarade dock sitt cool slag och levde länge nog för att i en senare omgång hämnas meddels k-pist från balkongen på en utbombad byggnad. Min mech träffade inte något varken första eller andra omgången men detta hade endast med usel tärningstur att göra. När "kackerlackan väl träffade så var förödelsen kännbar trots att svågern hade bästa försvarspositionerna av oss två. En direktträff från "kackerlackan" slog ut kontrollerna i panzer mechen vilket immobiliserade den.
Tärningsoturen var påtaglig för båda sidor men mest för svågern, bland annat så vann han inte initiativet en enda gång under hela slaget vilket var hårt. "Kackerlackan" var till slut det enda som fanns kvar av min pluton, den hade blivit träffad inte mindre än sju gånger men inget skott lyckades penetrera dess pansar!
Min command section gick ett bittert öde till möte då de redan från början blev fast i en ruin utan möjlighet att retirera, konstant beskjutning förseglade deras öde.
Jag sakade min möjlighet att skjuta på svågerns avanserande zombier för att skjuta med min mech istället, detta ledde till att de hann in i närstrid och mina sista survivors blev zombiesnacks. Vi kom fram till att vårt egenpåhittade scenario slutade oavgjort. Tyskarna höll kemfabriken som var bådas mål men vi hade även sagt att ett av tyskarnas primära mål var att slå ut det nya ryska vapnet (min mech) men detta misslyckades.

"Kackerlackan" sågs sist försvinna bort bland de brinnande ruinerna...

Målat förra helgen...

Är lite efter i mitt bloggande men här kommer de senaste bilderna på mina ryssar. Nåt strulade till sig med min bildnumrering men med dessa två enheter har jag nu fem färdigmålade survivor squads. Jag vet att bilderna är suddiga och jag ska försöka bättra mig.

Mecha Construct No1

Jag fick en gammal T34 i skala 1:35 av svågern som han haft sedan lång tid tillbaka. Visste först inte vad jag skulle göra med den då den är groteskt stor jämfört med mina skala 1:60 ryssar (skalan är ungefärlig). Tänkte först använda tornet eller några av bandhjulen till nån sorts mech men det kändes synd på en så fin gammal plastmodell. Efter mycket huvudkliande fick jag följande idé, varför inte en pansarvagn på ben? Jag vet att detta inte är en unik idé på något vis men det ledde hur som helst till nedanstående sexbenta monstrum.


Jag inkluderade en figur för att ge skala åt bilderna, skulle vilja säga att den kan räknas som titanic size?

Jag kom fram till att den behövde ett namn och bestämde mig ganska snart för att den skulle få heta kackerlackan, passande då den både är sexbent och svår att utrota.

Jag gjorde ritningar med hjälp av datorn till benen så att jag kan printa ut fler komponenter om jag får för mig att konvertera fler 1:35 tanks. Alla extra delar är gjorda i kartong (300g A4 är det grövsta jag kan plåga igenom skrivaren) vilket håller utmärkt, särskilt när man sammanfogar allt med superlim. Jag vet att många modellbyggare ogillar kartong som material och tycker att det är för klent men jag har hittills inte haft nåt problem samt att det är enkelt att jobba med.

Med hjälp av hjul från banden blev mekanismen riktigt cool (enligt mig i alla fall). Alla benen är fixerade i sina nuvarande positioner, modellen står stadigt på fyra av de sex benen medan två är i luften. Lite måleridetaljer i form av rost och metallskav fullbordade det hela.

Jag förkortade kanonen för att ge den ungefär samma längd som kanonen på enT34 i skala 1:60. Det fanns ingen direkt anledning till detta förutom att jag tyckte att det såg bättre ut. Speltekniskt funderar jag på att köra med att detta är en 100mm AT kanon vilket skulle klassa den som very heavy.
I fronten bytte jag ut den vanliga kulsprutan mot en gatling-pipa från en gammal Grendel modell. Denna tänkte jag speltekniskt använda som en LMG men den kan lika gärna användas som HMG. Jag har funderat på att addera fler kulsprutor (kanske en på varje sida) men detta får bli ett senare projekt, först ska jag speltesta den utan att göra den onödigt dyr poängmässigt.

Raketrampen på tornet är scratchbyggd av kartong, sugrör och lite plast. För att kunna vara flexibel i spelet valde jag att göra den avtagbar med hjälp av två magneter, en fastsatt i tornet och en i rampen.

Jag har redan påbörjat ett nytt mechaprojekt som det förhoppningsvis kommer att finnas bilder på snart, mer om detta vad det lider.

Fler färdigmålade kamrater

Har legat däckad i eländig förkylning (dock inte nöff, nöff) men nu är jag tillbaka!
Har hunnit fota fler ryssar som är färdigmålade, lite suddigt här och var men det är som det är...

Börjar denna uppställning med min tredje färdigmålade survivor squad.Här är fjärde enheten och likaledes den första survivor squad som jag kamouflerat, det kommer att tillkomma åtminstone två till enheter med kamouflage.
Två sniper teams. En figur har jag fotat tidigare men nu är alla fyra konverterade och målade.

Min vilda varbjörn! Urzinen var bland de första figurer jag målade till SOTR.
Vasily Zaytsev, hittills den enda specialkaraktären jag har köpt men det blir nog fler.
Det var allt för tillfället men det kommer mera, jag har inte ens börjat med mina zombier...

Let it rip!

Senaste tillskottet i raden av färdigmålade ryssar är detta HMG team till SOTR.
Jag valde att ha spottern på en egen bas då det annars skulle ha blivit väldigt trångt på basen samt att det kändes korrekt att kunna ha den figuren lite vid sidan av. Jag kunde inte låta bli att kapa en tunn plastpinne i många korta bitar och sedan strössla dessa som hylsor på marken bredvid kulsprutan, dessa målades sedan mässing/guld.

German factory complex

Trots en del regelsnubblande gick vår andra drabbning i SOTR riktigt bra, tekniskt sett i alla fall...
Jag ställde upp ett snabbt påkommet scenario där mina sovjetiska styrkor skulle utföra en räd mot en tysk fabriksinstallation. Vi räknade ihop trupper för 30RP var och efter att gått igenom specialförmågor och extraregler för trupperna drog vi igång. Svågern och Vinterdraken spelade tyskarna medan jag och Tokrake spelade ryssar, Mr O tittade på och assisterade med att påminna oss om regler som vi andra lyckats glömma trots att vi nyss läst dem. Personligen skyller jag som vanligt på att jag har alldeles för mycket regler i huvudet samt att jag ofta är ganska disträ när jag jobbat.

Några saker som är väl värda att nämna från denna fight är bland annat den episka (och mycket köttiga) fighten mellan en urzine (varbjörn) och en hord tyska zombier. Efter att vi tolkat sönder närstridsreglerna läste vi dem på nytt och insåg att vi krånglat till saker i onödan, med detta dilemma ur vägen återgick vi till fighten. När det återstod fyra zombier gick urzinen i backen, det bör nämnas att den redan blivit träffad tidigare innan fighten med zombierna, jag säger bara -Arg björn!
När den tyska vampyren, som smygit omkring som dimma, anföll en av mina survivor squads flydde dessa i vild panik, jag visste att den skulle hinna i kapp mina flyende ryssar och trodde då att deras sista stund var kommen. När vampyren väl skulle börja slakten beslöt jag att försöka skjuta den med en ensam figur ur ett anti-mechrifle team en bit bort (ryssarna får skjuta in i närstrid men det är 50/50 vem de träffar) och lyckades mot alla odds fälla den, eftersom vampyren blev down i närstrid gjorde närmsta ryssen processen kort med denne.

Efter en alltigenom hård fight flydde mina sista två ryssar in i den skog de kommit ur i början av slaget, trots denna förlust var det mycket underhållande. Även om båda sidor led av usel tärningstur (både jag och svågern slog snake eyes ett par gånger var) var jag mycket nöjd med mina officerare (om man borträknar min usla löjtnant som kommisaren omedelbart avrättade då hans ledarskap lämnade övrigt att önska).

Nästa gång hoppas jag kunna blanda in minst ett fordon, vilket eller vilka det blir återstår att se.

Framåt kamrater!

Äntligen har jag färdigställt min första (av minst fem) Soviet survivor squads till SOTR.

Efter att ha experimenterat med olika färgscheman samt kollat i böcker och på hemsidor efter kulör på autentiska uniformer fick jag till slut blanda en egen grå/grön färg som bas till uniformerna. Vanligen brukar jag vilja ha en standardfärg som grundfärg då det kan vara knivigt att lyckas blanda samma färg flera gånger, jag kringgick dock prblemet genom att blanda i mängd (ca. 50ml istället för 12-15ml som är standard för modellfärg som jag annars använder).

Något som även krånglade till valet av färg var att ryssarna hade mängder med olika uniformsfärger under andra världskrgets gång.

Bilden är lite grynig pga. halvtaskig belysning, jag ville dock undvika att ta bild med blixt då det vanligen sabbar hela intrycket.

First Fight

I går kväll var det äntligen dags att testa Secrets of the Third Reich. Vi hade i förväg bestämt att köra sniper scenariot och eftersom jag hade två krypskyttar målade (en egenkonverterad + Zaytzev) blev det jag som stod för bakhållet. Svågern spelade med en Tysk Mech Grenadier Squad uppdelad i två fire teams (fem figurer i vardera) vilket skulle visa sig vara ett mycket taktiskt drag. Scenariots vinstkriterier var följande: Svågerns Tyskar vinner om de slår ut båda mina krypskyttar, mina ryssar vinner om de slår ut sju eller fler av Tyskarna. Vi spelade på ett mycket smalare spelbord än vad som egentligen var tänkt och detta bidrog till begränsad rörlighet, jag tror dock inte att detta faktum gav någon sida fördel över den andra.


Det första skottet brann av redan andra rundan. En av mina gömda krypskyttar (som var uppe i ett torn, dock ej ett kyrktorn) tog ett overwatch skott och knäppte det ena fire teamets officer vilket resulterade i att de flydde tillbaka till den ruin de just kommit fram bakom. Då ingen lyckades utröna var skottet kommit ifrån förblev mina skyttar gömda. Det fire team som blev av med sin officer lyckades inte återhämta sig från den förlusten och förblev disorganized resten av slaget. Hade det funnits mer poäng att uppgradera trupperna med från början hade svågerns trupper haft högre Cool-värde men som läget nu var hade de 6 i Cool viket gjorde att han med -2 modifikation (pga. förlusten av en officer) var tvungen att slå 4 eller mindre med två sex-sidiga tärningar!


Det andra fire teamet lyckades avansera och lyckades komma obekvämt nära tornet som jag inte ville att mina skyttar skulle behöva lämna. Trots att fire teamet öste bly mot min position lyckades inte ett enda skott träffa mina två skyttar, det var en kombination av usel tärningstur och bra skydd. En efter en lyckades jag skjuta ut svågerns soldater (var av tre var headshots).

Till slut blev jag tvungen att flytta en av mina krypskyttar då fienden hade retirerat utom synhåll. En ensam överlevande fiendesoldat ur ena fire teamet lyckades efter våldsam eldväxling döda min runtsmygande skytt. Min kvarvarande krypskytt avslutade senariot med att träffa en soldat genom ett fönster på andra sidan slagfältet. Sju Tyskar ute, game over.

Nästa gång blir det ett större slag och med tanke på hur kul detta var dröjer det nog inte särskilt länge.

Jag ber om ursäkt för de suddiga bilderna men de kort jag tog med blixt blev ännu sämre.

Krypskyttar!

Semestern är över och med den tid att spela och pyssla i samma magnitud, detta icke sagt att inget händer.

Igår (lördag) påbörjade jag ett konvertering- och målningsprojekt involverande fyra tennfigurer från West Wind Productions. Det handlar om 28mm skala (1:60) sovjetiska soldater som är tänkta att användas till figurspelet Secrets of the Third Reich. Då jag ansåg min pluton behövde krypskyttar (grupperingar med två figurer i vardera) började jag leta efter sådana figurer bland både West Wind Productions figurer och andra tillverkare av WWII figurer men fann snart att jag inte tyckte om de figurer jag hittade. De krypskyttar som fanns till försäljning var antingen påbyltade med vinterutrustning eller hade underliga poser. Efter en del funderande insåg jag att jag hade fyra vanliga ryska soldater över, utrustade med Mosin Nagant gevär. Jag började då fundra på om dessa skulle gå att konvertera till krypskyttar.

Den svåraste frågan var hur jag skulle få dit något som kunde godkännas som kikarsikte. Jag tog mått och fann att ett kikarsikte i den skalan skulle bli ca:9x1,5mm vilket detaljtekniskt skulle bli mycket svårt att bygga från scratch. Jag hittade en plastpinne från ett tidigare modellbygge som var i rätt grovlek men att få bitar av den att se rätt ut på figuren var ett problem.

Jag kom efter ett tag på att krypskyttar ofta lindar in sina vapen i någon form av camouflage, tyg eller nät av någon sort skulle kunna fungera. Vad skulle då fungera som tyg eller nät i denna skala? riktigt tyg, även fintrådigt, skulle se ut som grov pressening och skulle bli allt för klumpigt och finmaskiga nät/fiberduk skulle förlora sin textur när det målades. Det som slutligen visade sig fungera var hushållspapper! Hur får man då något så obeständigt som hushållspapper att hålla på en figur som skall användas till spel? Svaret är cyanoakrylat, även känt som snabblim/superlim. Genom att blöta pappret med cyanoakrylat blir det formbart och stelnar sedan till något som kan liknas vid seg plast, efter att ha applicerat små bitar/remsor i flera lager droppade jag några extra droppar lim över de ytor som täckts med papper för att härda dem ytterligare. Själva formandet kan dock vara ett problem då cyanoakrylatet vill fastna på allt som vidrör det (hellre på fingrar än på figurer). En nål eller uttjänt fil fungerar bra om man jobbar snabbt då det blir väldigt liten anhållsyta.

Innan jag började limma dit pappret så bytte jag huvud på figuren (West Winds figurer kommer vanligen med lösa huvuden och det går att köpa extra för att få mer variation). Jag valde ett huvud utan varken mössa eller hjälm för att kunna forma en huva utan att det skulle se groteskt ut. Nedan ses en okonverterad figur grundmålad i svart och den konverterade färdigmålad, det är alltså två likadana figurer och ej ett före/efter foto.

Here be monsters...

Ett av de senaste spelen i samlingen är det relativt nya "weird war" figurspelet Secrets of the Third Reich 1949 (förkortas SOTR). Spelrapport kommer så fort jag och min svåger har utkämpat vår första batalj. I nuläget pluggar jag in reglerna och spelet verkar väldigt lovande. Målandet av figurer är också igång men endast ett fåtal är ännu färdigställda, nedan följer ett smakprov av vad som komma skall.