Resumé av sommaren

Sommaren är kort brukar det sägas och det stämde helt klart in på den gångna för min del. Tiden har varit knapp och därför har vissa saker fått bero, en av dessa saker har varit denna blogg. Men nu är jag tillbaka och ska förhoppningsvis komma i kapp vad det lider. Här följer en resumé av sommarens spelande i korthet.

Descent 29/6

Kampanjen fortsätter.
De nyuppgraderade monstren kom väl till pass, trodde aldrig att jag skulle få så stor nytta av skeleton archers. Den tidigare obalansen vad det gäller erfarenhetspoäng har slätats ut och det känns som att jag kan ge dem en ordentlig match i kommande dungeons. Detta var andra gången jag fått tillfälle att använda en chaos beast, den lyckades dock med måttlig förödelse innan den nedgjordes. Innan vi avslutade uppgraderade jag mina skeleton archers till snipers vilket ger dem två extra i räckvidd, det är de väl värda!

en ovanlig syn djupt nere i mörkret...

Arkham Horror 10/7

Jag, Heldri, Vinterdraken, Å, Retro, snubben från Hong Kong, Tokrake och Mr O (tror inte vi var fler) spelade ett jätteparti Arkham Horror med i stort sett alla expansioner som finns. Vi var denna gång tvungna att stoppa Chaugnar Faugn från att bryta igenom till vår värld. Det såg ut som om det skulle gå illa men med enad front lyckades vi försegla alla portaler och världen var än en gång säker... ...eller var den? Hur som helst vann vi, kul som vanligt även om jag var trött och lite disträ.

Pandemic 19/7


Jag och Heldri testade för första gången Pandemic hos Å och Retro. I detta samarbetsspel spelar man en grupp forskare, läkare mfl. som har den ofantliga uppgiften att stoppa inte en utan fyra olika pandemier som helt plötsligt bryter ut i olika delar av världen. Det är ett snabbt och regelmässigt enkelt spel som stundtals är sjukt svårt (ursäkta skämtet). Vi spelade tre omgångar i rad och det blev 2-1 till spelet. Mycket roligt och frustrerande!

Memoir44 - Breakthrough - Nach Moskau!


Jag, Retro och Å spelade ett parti M44 och denna gång handlade det om tyskarnas framryckning mot Moskva under Operation Thypoon. Jag fick till en början oerhört bra kort och den första framryckningen var krossande. Efter ett tag började dock de tyska pansarkolonnerna sakta av, terrängen var ej fördelaktig för pansaret och tagtråd och pansarhinder gjorde vidare framryckningar näst intill omöjliga. Insåg efter ett antal rundor att jag glömt general winter regeln som ska representera det faktum att de tyska soldaterna, och maskinerna, frös så att de dukade under. Jag började slå för den regeln från och med att jag upptäckte min blunder men jag tror att jag skulle varit mer försiktig om jag kommit ihåg att slå från början. Jag tänker nog låta detta slag vara oavgjort med tanke på regelmissen.

Colosseum 22/7

Ytterligare en rolig vända Colosseum. Jag, Heldri, Å och Retro tävlade om vem som kunde sätta upp det mest imponerade skådespelet. Heldri vann med 90 poäng.


Ticket to Ride (Mega) Europe + 1912 Expansionen 22/7

Jag, Heldri, Å och Retro spelade TtR Europe och jag hade monsterflyt med mina tickets. Jag vann med respektabla 170 poäng! Bilderna blev tyvärr inge bra.

Red November 24/7

Jag, Heldri, Å, Retro och Svågern försökte desperat att hålla den gnomiska atomubåten från att sjunka som en sten, vi misslyckades, igen.

Nåja, bara sex vattenfyllda utrymmen. En bit kaka!

Bugman´s Game 24/7

Jag, Heldri, Å, Retro och Svågern spelade Bugman´s Game. Spelet är gjort av Games Workshop som en hyllning till Warhammer-dvärgen Bugman och hans berömda XXXXXX Brew. Det går ut på att navigera genom en krog befolkad av dvärgar, alver, troll och all sköns oknytt och lyckas bära öl och tilltugg till sina polare. Det är dock inte så lätt när de andra karaktärerna kommer i vägen eller när man får i sig lite förmycket och börjar slåss med ett troll. Retro vinglade sin karaktär till seger med 17 poäng. Bilderna försvann visst i dimman...

Pandemic 24/7

Jag, Heldri, Å, Retro och Svågern gav oss på uppdraget att bota alla världens farsoter. det såg bra ut från början men vi gick bet två gånger i rad. Spelet vann.

Seafarers of Catan
Jag, Heldri, Å och Retro spelade Seafarers of Catan och vi gav oss alla tidigt ut från vår hemkontinent för att söka lyckan på de omkringliggande öarna. Heldri hade tokröta med de slumpmässigt utplacerade resurssiffrorna och vann överlägset.


Detta får avsluta resumén av sommarens spel även om det har spelats mer, bland annat har jag skaffat (och spelat med) Air Pack till Memoir 44 men detta kommer det en separat rapport om...

Descent - Tisdag 27/4

Kampanjen fortsätter...

Djupt nere i det fuktiga gångarna under Blackwing Swamp (20. Two by Two) blev hjältarna anfallna av Dark priests och Skeleton Archers. När de väl undanröjt detta hot var de tvungna att aktivera en mekanism som öppnade dörren till nästa kammare. Där i mörkret lurade en Naga som sedan gjorde sitt bästa för att krama livet ur Steelhorns. Efter en kort men hård kamp gick Nagan hädan och gruppen fortsatte. Två Shades och en Medusa tycktes komma ur ingenstans men inte heller de gav gruppen allt för hårt motstånd.

Nagan väntar på att dörren skall öppnas...

Väl ute i ljuset igen begav de sig omedelbart mot Dawnsmoor för att försöka bryta belägringen. I närheten av staden blev de upptäckta och anfallna i en smal ravin. Sir Alric Farrow skickade sina undersåtar och bestar för att anfalla hjältarna men dessa visade sig vara av lite nytta. Löjtnanten fick till slut nog och anföll själv. En hård strid följde men hjältarnas samlade styrka blev för mycket för Farrow, hans sista hugg gjorde nästan slut på Shiver innan han själv föll. En skräckslagen beastman var den enda som fanns kvar av Farrows hord och han stod som förstenad när hjältarna rusade mot honom (eller så var det så att jag glömde honom helt och hållet trots att jag blev påmind om att han inte gjort nåt den rundan. Jag var trött och ouppmärksam, hade jag spelat korrekt hade jag troligen gjort slut på shiver. Nåja, jag tar hand om honom nästa gång). Efter denna stora seger tog sig hjältarna tid att träna och handla i Dawnsmoor. Jag passade samtidigt på att uppgradera alla Eldritch-varelser till silver-level, det borde ge dem nåt att bita i nästa gång vi spelar...

Descent - Road to Legend

Onsdagen 7/4 startade jag en ny kampanj i Descent - Journeys in the dark. Detta är andra gången jag gör ett försök att köra en kampanj, den tidigare rann ut i sanden pga tidsbrist, och även andra gången jag försöker mig på att spela overlorden Sorcerer King. Svågern spelar Ispher ödlemannen, Vinterdraken spelar minotauren Steelhorns, Retro spelar orch-shamanen Spiritspeaker Mok och Tokrake spelar magikern Shiver.

Den "evil plot" jag valt, även denna gång, är att försänka Terrinoth (och slutligen hela världen) i absolut mörker. Innan hjältarna kan slåss mot Sorcerer King måste de bli starkare och lära sig nya färdigheter vilket de gör genom att jaga monster och leta efter skatter, enkelt eller hur?
Till en början verkade det faktiskt så. Jag hade otur med korten (som styr vilka monster som gömmer sig i mörkret, dörrfällor m.m.) och trots att jag skickade allt jag hade på hjältarna så lyckades jag endast sakta ner dem. Vi har nu spelat vid tre separata tillfällen (ja, jag vet att jag ligger efter med bloggandet) och senast vi spelade började det plötsligt gå mycket bättre för mig. Jag hade dock hjälp av en extrahård, stenbumlingskastande jätte vid namn Gorg the Crusher, ett mycket passande namn!

Kampanjen så här långt: Hjältarna begav sig söderut från Tamalir och kom utan problem fram till en grotta vid Thelsvan Highway. Väl nere i mörkret fann sig hjältarna vid en bro över en avgrund (the Bridge of Death) och en vild strid med mängder av razorwings följde.

Med bron bakom sig tog de sig vidare och träffade på två mäktiga magiker, den ena med en själsbunden jätte och den andra med förmågan att kasta hjältarna med tankekraft (Puppet Master, The Pull of the Depths). Jätten verkade till en början vara omöjlig att besegra men den började ta skada när Spiritspeaker Mok lyckades få den att brinna. Efter att hjältarna tagit sig förbi jätten lyckades de till slut ta kol på Magikern Debilus (och med själslänken bruten även jätten). På nästa plan hotade en onaturlig vind att suga med sig hjältarna ner i hål och som om inte det räckte hjälpte magikern Meladon gärna till att förpassa dem dit. Efter en ganska kort strid var även Meladon besegrad.

Gruppen reste sedan vidare till Riverwatch för att handla på den berömda marknaden, de skaffade även en magisk båt. De fick höra ett rykte om att det skulle finnas en hemsökt plats längs Flametail River. Jag ( i rollen av Overlord) skickade samtidigt Sir Alric Farrow till Dawnsmoor för att belägra staden. De hade precis hunnit bege sig mot Dawnsmoor (via Tamalir) när de stötte på en handfull Shades i skogen. Steelhorns flydde då han inte hade någon möjlighet att slåss mot dessa vålnader, Resten av gruppen besegrade dem men inte utan motstånd. Efter att ha stannat i Tamalir på vägen färdades de vidare till Blackwing Swamp för att om möjligt finna något som skulle kunna hjälpa dem i den kommande kampen mot Sir Alric Farrow.

Väl i Blackwing Swamp tog de sig åter ner i underjorden och fann sig snart i ett laboratorium där alkemisten Carolus arbetat med att göra kraftfulla elixir samt att frammana en golem (Alchemist´s Lab). Carolus visade sig vara mycket svår att döda (han återuppstod två gånger) men hjältarna visade sig vara de rätta för jobbet. Golemen var hård men lyckades inte åsamka gruppen någon stor skada innan den splittrades till grus. Självsäkerheten falnade dock hos hjältarna när de på nästa nivå råkade ut för jätten Gorg the Crusher.

På bara denna nivå lyckades jag skicka hjältarna för återupplivning fler gånger än på alla de tidigare sammanlagt. Balansen återupprättades något. Vad som väntar dem härnäst vet ingen men det får tiden utvisa. När de väl når ut i ljuset igen skall de vidare till Dawnsmoor för att försöka bryta belägringen...

...fortsättning följer