fredag 25 december 2009

Julhelg

Kvällen 23/12 spelade jag, Heldri, svågern och syrran spel hemma hos mor. Först blev det Carcassonne - Wheel of Fortune. Jag orkar inte gå in på hur detta skiljer sig från vanliga Carcassonne men jag kan säga att det innehåller ett intressant slumpmoment som vanligen ger lite extra poäng, ibland även till andra spelare än den aktiva. Jag kommer ärligen inte ihåg vem som vann men det var skoj och det är huvudsaken. Efter detta spelade vi Ticket to Ride (+ 1910 expansionen), inte här heller minns jag vem som vann men det var inte jag, det var nog syrran då jag kommer ihåg att hon slog rekord med 12st avklarade biljetter. Vi avslutade med en omgång Colosseum som Heldri vann med en poäng!

På julafton hann vi med att spela ett parti Colosseum som syrran vann med en poäng!

I dag (Juldagen) spelade jag, Heldri, Malin, Heldris bror och far Colosseum (som jag och Heldri givit hennes bror och Malin i julklapp) och Heldris bror vann.
Senare spelade jag, Heldri och Heldris far Ticket to Ride och den vändan vann jag!

God jul och mycket spel till alla!

Ursäkta den usla bilden men det var dämpad belysning och jag avskyr att ta bild med blixt...

söndag 20 december 2009

Missat spel!

Jag upptäckte då jag kollade igenom bilder på mobilen att jag missat en kortrapport!
Så utan vidare omsvep backar vi lite i tiden...

Den 27/11 spelade jag, Heldri, Å och Retro Star Munchkin. Efter ett hejdlöst stridande mot mängder av rymdmonster vann Å (hon hade ju häftigast laser).


Först till level 10 vinner!

söndag 13 december 2009

DET FEMTIONDE INLÄGGET!

Jag trodde aldrig att JAG skulle NÅGONSIN börja (eller ens försöka att) blogga. Och här sitter jag och skriver det femtionde inlägget...

...och som alla inlägg på denna blogg måste det även handla om spel (eller tillverkandet av något till spel osv) och denna gång handlar det om Colosseum från Days of Wonder.
I går (lördag) var jag och Heldri hos Syrran och Svågern och spelade Colosseum för första gången. Jag fick läsa regler (brukar bli så av nån anledning...) och när detta var avklarat spelade vi. Jag måste säga att det var förvånande roande, inte sagt att Days of Wonders spel brukar vara tråkiga. I Colosseum antar man yrket som Impresario och skall tävla mot de andra om att få flest åskådare till sin arena genom att arrangera det mest spektakulära spelen. Heldri vann med en marginal på nästan 30poäng. Ett mycket roligt spel som varmt rekommenderas, kommer att införskaffas!

Spelet var så engagerande att jag glömde ta kort under spelets gång så det fick bli en bild av kartongen.

söndag 6 december 2009

SOTR torsdag 4/12

Ytterligare en förlust till handlingarna men denna gång kändes det dock som om saker och ting kunde ha fått ett annorlunda slut.
Jag och Vinterdraken spelade med mina ryssar, svågern och Mr B slog ihop sina tyskar, 50RP/sida.
Det stod snabbt klart att mina ryssar skulle möta två panzer mechas och med tanke på vad som hände sist jag mötte en sådan behövdes mycket eldkraft.
Jag modifierade "kackerlackan" (min sexbenta jättemech) så att den gick från tidigare 28RP till 21RP på bekostnad av en raketramp samt mindre pansar. Jag gav ryssarna camouflage och uppgraderade båda mina survivor squads till tank hunters.

Svågern och Mr B vann första initiativet och aktiverade den ena panzer mechan. Den avfyrade sin medium AT kanon mot kackerlackan vilket resulterade i en penetrerade träff som dödade hela besättningen. Med 21 av 50RP borta i första skottet såg saker och ting inte så ljusa ut men jag visste hela tiden att risken fanns, den hade dock gärna fått vänta en runda eller två.

Camouflaget räddade många av ryssarna från en säker död men det räckte inte i längden. En ur min command section var utrustad med ett anti-mech rifle och lyckades få in flera träffar på svågerns mech men utan att lyckas penetrera pansaret. Mr B´s tyskar smög fram och kastade sina handgranater på en av survivor squaderna men behöll sitt cool och lyckades kasta tillbaka en av granaterna, omedelbar retaliering! Samma survivor squad lyckades även regna bly över en annan av Mr B´s enheter som hade intagit toppen av en klippa. Utan min mech var det upp till RPG-skyttarna att ta ut de tyska mecharna men de kom aldrig nära nog.

Trots förlusten var det (som oftast) väldigt roligt. Vi var alla överens om att vi borde ha mer terräng till nästa slag, då kanske det finns en chans att nån enhet hinner hamna i närstrid.
Har även hunnit läsa en hel del i nya Doomsday-boken och funderar på att bygga sceneri till The Secret Shrine-scenariot. Nu nalkas dock julen och vi får se hur mycket tid det blir över till figurspelande, nån dag borde det bli över...

måndag 23 november 2009

Söndag

Jag, Heldri och Tokrake spelade en vända Carcassonne medan vi väntade på att resten skulle dyka upp.

Jag har för mig att Heldri vann...

När kvällen nalkades blev det dags för Arkham Horror. Efter att jag tagit fram figurslagsbrädet (240x120cm) och rullat ut pappersduk fick vi faktiskt plats med alla fyra spelbrädena, hundratals kort, karaktärsblad och mängder med brickor (vi hade faktiskt lite plats över men vi var inte ju "bara" sex spelare). Vi kämpade tappert men till slut vaknade Chaugnar Faughn och efter en kort (och hopplös) slutstrid åt han våra karaktärer en efter en...

Mycket spel i dubbel bemärkelse...

Avgång!

På lördagskvällen blev det en vända Ticket to Ride (inkl. 1910 expansionen). Det blev trafikstockning redan från början då det verkade som om alla skulle till samma destinationer. Det brukar oftast bli kiv om vissa rutter men denna gång var det väldigt krångligt då nästan alla skulle till både Los Angeles och Miami. Tokrake råkade ut för flera "kapningar" (andra som snodde rutter precis innan han skulle lägga ut kort) medan jag och Vinterdraken jagade varandra från New Orleans till Duluth. Jag låg bra till i poäng och fick många onda blickar och osmickrande tillmälen när jag spelade ut mina fem sista vagnar. Jag hade dock för få biljetter och Heldri körde ifrån oss allihop.

Rzhev

Rzhev-Sychevsk-Vyazma Operatsiya

I torsdags var det dags för ytterligare ett Overlord-scenario på östfronten. Ryssarna hade drivit tillbaka tyskarna från utkanten av Moskva under december 1941. I januari 1942 lyckades pansargeneralen Walter Model samla de tyska trupperna och organisera en försvarslinje som höll tillbaka den sovjetiska armén i tolv dagar.

Jag och Vinterdraken ledde ryssarna medan svågern och Mr O ledde tyskarna. Båda sidor hade initialt tur med både kort och tärningar, under senare delen av slaget drabbades båda sidor av några pinsamt dåliga tärningsslag men dessa hade ingen avgörande betydelse. I det stora hela var slaget jämt och det var väldigt nära att Sovjetisk seger men tyskarna höll linjen.

Ett mycket intressant och underhållande scenario.

tisdag 17 november 2009

Häckar

Häromdagen när jag och Heldri var och handlade försökte hon, på skoj, avleda mitt intresse (som just då var riktat mot ett ställ med PS2-spel) genom att entusiastiskt utropa "Åh, titta, disksvampar!" Jag tittade dit och fann mig själv studera disksvampar på ett sätt jag bara gör när min modellbyggarhjärna börjar konstruera saker. Strax därefter stod vi i kassan med, bland annat, en tio-pack disksvampar för 9:90 som aldrig kommer att komma i närheten av en diskbänk.

Så vad hade min hjärna konstruerat? Jag hade för ett par veckor sedan sett trädgårdshäckar i miniatyr som svågern köpt för att använda till SOTR, jag hade redan innan dess funderat över mer grön terräng till mina figurspel och tänkte faktiskt köpa färdiga häckar.
Men sedan såg jag disksvampar och...

... detta blev resultatet!

Jag tog även tillfället i akt att fotografera lite under själva bygget av dessa miniatyrbuskage.

Grunddelarna i en sektion (jag har gjort 12st hittills) är en tredjedels disksvamp (kapad längsledes) samt en bit foamcard (85x20mm). Foamcard biten rundade jag i ändarna och fasade kanterna med en brytbladskniv, det är av yttersta vikt att bladet är vasst då det annars kan kärva mot skumplasten och då blir snittet hackigt. Jag "friserade" svampbiten i alla kanter för att ge den mjukare form.


Sedan limmade jag fast svampen på foamcard-biten med superlim, det går troligen bra med andra sorters lim men detta fastnar på en gång och sitter garanterat kvar när man målar och flockar. Superlim har dock förmågan att smälta skumplasten i fomcarden så var noga med att bara limma på kartongytan.
Jag nöp sedan bort några tussar ur svampen för att skapa "naturliga ojämnheter".

Jag målade sedan svampen grön (jag vet att den redan är grön men det fanns även gula och rosa disksvampar och jag ville att alla skulle ha samma bottenfärg) samt basen svart.

Efter att färgen torkat torrborstade jag basen brun och lät detta torka, sist penslade jag trälim på svampen och flockade den med grovt gräsflock.
Jag adderade även ett par grindstolpar gjorda av golvisoleringsfrigolit samt en grind.

Nästa projekt blir nog stenmurar...

Speldag

Vi inledde lördagens spelande (något försenat skall nämnas) med att spela The Haunting House (inkl. Haunting House 2 & 3). Under andra rundan hade redan tre spelare fått byta ut sina figurer mot spöken, Heldri redan första rundan följd av Å och Tokrake. Medan spökena försökte ta sig till vinden försökte jag och svågern ta oss ut ur huset. Jag hade nog kunnat knipa segern om jag lyckats flytta tillbaka utgången till sitt ursprungliga hörn men svågern hann först.

Tre spöken på rad...

Efter maten blev det Memoir44 och Overlord scenariot Tigers in the snow. Jag tog på mig rollen som befälhavare för de sovjetiska styrkorna och erbjöd svågern att leda tyskarna men han överlät titeln till Dr.Drugge. Med två generaler var till vår hjälp började vi bataljen. Historiskt sett fick tyskarna enormt med stryk i detta slag (detta var dock inte anledningen till att jag ville spela Ryss, det ville jag långt innan jag läst igenom bakgrundshistorien) men som det ofta är går det inte alltid enligt historien, särskilt inte i M44. Det verkade som om min ihållande tärningsotur smittar då mina generaler (Tokrake och The Gent) slog alla slag för vår sida men lyckades med väldigt få. Det kanske nedrigaste var att vi endast lyckades slå ut en av fyra Tiger tanks och detta genom att slå en flagga när den inte hade någonstans att fly! På plussidan kan man nämna att vi faktiskt lyckades tvinga tillbaka den tyska styrkan men det hade känts bättre om vi inte förlorat med riktigt så mycket. Trots nederlaget var det som vanligt mycket trivsamt att spela M44 och det lär bli snart igen.


Under tiden som vi killar spelade M44 spelade tjejerna Ticket to Ride (med 1910 expansionen) och Tvibita vann.

Efter en stunds diskuterande om vad vi skulle spela härnäst blev det NE-spelet! Lite frågesport med knuff skulle man kunna säga då man faktiskt kan sno poäng av varandra.
En roande omgång undantaget ett par riktigt korkade frågor. När det (i alla fall för vissa) började bli sent satte vi en stopptid. Tokrake och Å vann.

Hur ett sånt estetiskt missfoster kan vara så roande är förunderligt.

onsdag 11 november 2009

Falling into darkness...

Chtulhu äventyret förtsätter. Denna gång fick vi bittert erfara att det inte bara var en förrädare i vår expedition. Efter ytterligare en vild eldstrid (men rekordmånga eldavbrott) hade vi gjort slut på två individer, var av en tidigare känd (och omnämnd) och en som kom som en total överraskning. Det visade sig att expeditionens ledare inte var vem han utgett sig för att vara (eller vad för den delen). Ur den sistnämnda uppenbarade sig sedan något monsturöst och utomvärldsligt, vårt enda val var att fly, fly för våra arma karaktärers liv. Vår enda utväg visade sig leda ner i underjorden, tätt förföljda klättrade vi ner i en till synes bottenlös brunn. Med tidigare händelser i färskt minne fortsatte vi neråt, de steg vi klättrade på började bli alltmer sporadiska. Slutligen tappade en efter en greppet och vi föll ner i mörkret, ner, ner, utan märkbart slut...

Fortsättning följer nästa vecka.

söndag 8 november 2009

Planet Strike - Mission Failure

Torsdagens figurspel, en studie i katastrof.

Jag tyckte det var dags att damma av mina Space Wolves (jag kallar dock mitt successor chapter för Night Wolves) då det kommit ut en ny Codex, det första på nio år.
Jag och svågern bestämde oss för att köra ett Planet Strike scenario, jag med mina Night Wolves som anfallare och svågern med sina Imperial Guard som försvarare.

Jag lyckades slå en femma innan vi började vilket gav mig sex orbital strikes att utdela innan första rundan, tre missade totalt, två hamnade utanför bunkern och gjorde således ingen skada och en slog ut en Leman Russ Battletank. Jag orkar inte gå in på detaljer om allt som sedan gick käpprätt åt helvete (ursäkta mitt språk men det går inte att beskriva i mildare termer) men jag kan ge några smakprov. Den i särklass största katastrofen var när jag slog 12 för min HQs deep strike teleportation och pilen indikerade att detta gjorde att de hamnade mitt i en ruin, det följande slaget skulle visa hur illa de råkade ut pga landningen och slår 1! Detta resulterade i att jag förlorade 443 av mina totala 1746poäng innan de ens hamnat på bordet (truppen bestod av min Rune Priest och Wolf Guard terminators). I övrigt kan jag säga att EXTREM tärningsotur präglade resten av slaget. Mängder av anfall mot huvudmålet (bunkern i mitten av slagfältet) fallerade trots att jag gav allt jag kunde med både melta guns, melta bombs och power fists. Flertalet försök att slå ut de tre övriga Leman Russ pansarvagnarna (var av två var Demolishers) lyckades som bäst slå ut en battle cannon.

Det hela slutade med att jag inte hade en enda figur kvar på slagfältet (borträknat tre Rhino´s och en tornlös Razorback). Det fanns några få ljuspunkter men dessa kunde inte lyfta mitt humör nämnvärt. Jag skyller inget av nederlaget på min armé som, när den fick tillfälle och tärningarna var med mig, skötte sig oklanderligt. Jag slog ut flertalet enheter med lätthet men det stora hotet (pansarvagnarna) och huvudmålet (att slå ut och inta bunkern) visade sig vara för mycket att önska.

Jag kan vanligen ta ett nederlag men i detta fall gick det så kapitalt illa att nöjet försvann och det hela övergick i ett grinigt och desperat försök att slå ut bunkern. Jag är väl medveten om att det bara är ett spel men sådan katastrofal otur som jag hade i denna spelomgång är svår att ta med ett leende. Min tärningstur har överlag varit usel under en period men den vänder förhoppningsvis och då skall jag visa vad mina Night Wolves verkligen kan åstadkomma!

The sons of Russ will rise again! Aaooooh!!!

torsdag 5 november 2009

Öppna inte brunnen!

Ytterligare en spelsession Call of Cthulhu gick av stapeln igår, onsdag. Våra karaktärer är fortfarande omhöljda av stinkande dimma vid de oheliga templet någonstans i sydamerika. Efter att ha fortsatt med att halka omkring på slemmiga stengångar, omgärdade av frätande äckel, hittade vi två gångar ner i underjorden. Den ena var försluten med ett tjockt stenlock (hm, undrar varför...) och som sanna utforskare av det okända öppnade vi locket till hälften. Efter att hört ohyggliga ljud från denna öppning, och en ännu mer ohygglig stank, stängde vi locket i sista sekunden. En av expeditionens ledare gick dock ej att övertyga om att brunnen måste förbli stängd och marscherade iväg tillsammans med tre till för att göra oss alla olyckliga. Jag och Vinterdraken arrangerade våra karaktärer så att vi hade god skottvidd mot byggnaden med brunnen medan Mr. O´s karaktär gick något närmare. Sedan bröt helvetet löst. Monster välde fram och anföll hejdlöst de som öppnat brunnen, alla spelare utom jag misslyckades med sina sanity slag och Vinterdrakens karaktär svimmade. En vild skottlossning senare låg två av våra bärare och en hög med vidriga bestar livlösa. Det kommer nog att dröja innan någon åter hånar min karaktär för hans väl tilltagna vapenarsenal!

onsdag 28 oktober 2009

Upp eller ner?

Jag, heldri och Vinterdraken spelade en omgång The Haunting House med två expansioner som jag givit Heldri i födelsedagspresent. I dessa expansioner kan man både råka ut för spöken och bli ett själv! Både Heldri och Vinterdraken fick snart byta ut sina figurer mot spöken, jag gjorde allt jag kunde för att ta mig ut medan spökena jagade mot vinden. I sista slumpfasen började både jag och Vinterdraken med att vända "Now you´re dead!" kort

(vilket inte gjorde nåt egentligen då jag inte stod på nån spökruta samt att Vinterdrakens figur redan var ett spöke) och i samma vändning vann Heldri med ett slumpat "move three spaces"kort. Grattis i dubbel bemärkelse!

torsdag 22 oktober 2009

4 x headshot

Jag måste börja med att berätta att denna omgång SOTR var min mest svidande förlust hittills, med detta sagt måste jag tillägga att det samtidigt var väldigt roligt.

Detta var den fjärde striden mot svågerns tyskar och vi körde ett regelrätt slag utan scenarioregler. Vi hade räknat ihop varsin styrka på 50 rp var utan att heller diskutera detta i förväg. Utan att vara pessimistisk hade jag räknat med att ha ett visst underläge (åtminstone numerärt) på grund av min experimentella styrka. Jag vet att flera skulle skaka på huvudet åt min O.o.B men jag ville testa vad som skulle hända. Utan att ge en fullständig redogörelse (för det orkar jag inte just nu) kan jag nämna att mina sovjeter hade med sig både Zaytzev + 4 krypskyttar. Jag ville även ge min Urzine en ny chans men de poängen skulle ha kunnat användas bättre.

En av mina fyra krypskyttar som lyckades med två av totalt fyra headshots!

Jag vann initiativet första rundan och tog tillfället i akt att flytta upp Zaytzev till övervåningen i en ruin, jag försökte därifrån skjuta en av svågerns snipers vilket fallerade dubbelt. För det första glömde vi båda att jag inte kunde skjuta på krypskytten då den var gömd från början samt att jag slog en etta när jag skulle skjuta (för de som inte vet nåt om SOTR kan jag berätta att karaktären Zaytzev är baserad på den legendariska krypskytten med samma namn och kan speltekniskt bara missa på en etta. Jag hade även förbannat mitt slag då jag innan vi började spela sade "-Jag kommer bara att slå ettor eftersom det är det enda jag kan missa på". Jag vet, skitdumt). Trots regelblundern fick det vara som det var och när det blev svågerns tur så sköt han tillbaka och dödade/oskadliggjorde Zaytzev. Hämnden kom dock omedelbart då en av mina andra snipers träffade den sniper som sköt Zaytzev med ett headshot! Jag inser att även detta var regelvidrigt då svågerns sniper fortfarande var gömd. Nåväl, båda hade kul och det kändes rätt i situationen.

Det fortsatte att gå stadigt utför för mina camouflerade, men ack så obepansrade ryssar. Ljuspunkter var ytterligare tre helt regelrätta headshots från mina krypskyttar samt när jag slog fyra sexor i ett slag med fem tärningar och slog således ut de kvarvarande fyra tyskarna i ett fireteam (alla med heavy armor). När min Urzine försvann i ett blyregn var det mer eller mindre över. Vit flagg! Nästa gång skall jag satsa på fler survivor squads.

Drömmar, dimma och frätande slem...

På onsdagskvällen var det åter Call of Cthulhu. Förrädaren lever fortfarande men inte på min karaktärs inrådan, viss bestraffning utdelades dock... Vi stretade vidare genom mystisk, stinkande dimma och fann efter dagar av vandrande ett tempelkomplex som inte verkade vara helt av denna värld. Alla byggnader omgavs av oljig, stinkande sörja som senare skulle visa sig vara frätande, både en NPC (Non Player Character) och Mr O´s karaktär fick erfara detta. Vi får se om någon mer trillar dit nästa gång, förhoppningsvis kan alla hålla sig på fötter. Jag befarar att det frätande slemmet är en av de mindre farliga sakerna vi kan råka ut för på denna ogästvänliga plats.

måndag 19 oktober 2009

Lördagskväll

Jag, Heldri, M&M, Mr O, Viterdraken, Dr Drugge och Tokrake inledde kvällen med att spela en vända Red November. Vi kom ungefär halvvägs till räddning innan ubåten drabbades av katastrofal härdsmälta och förintades med åtta halvfulla gnomer ombord! Det diskuterades om vi skulle köra en vända till men vi bestämde oss istället för att premiärspela ett Overlord scenario till Memoir44.

Jag har sedan ett tag tillbaka ägt de första två Overlord kart-expansionerna (Hedgerow Hell och Tigers in the Snow) men det hade inte blivit av att testa förrän nu. Det blev Operation Market Garden som fick inviga oss i detta mer sociala sätt att spela M44. Jag ville prova på att agera befälhavare och Tokrake var snabb att utmana mig och att välja den tyska sidan. Jag, M&M och Mr O gjorde vad vi kunde för att leda de allierade styrkorna till seger och Torake, Heldri, Dr Drugge och Vinterdraken gjorde allt för att vi inte skulle nå broarna. Det blev en upprepning av historien då det visade sig vara "a bridge too far" (eller ett par broar...). Otur med tärningarna och taskigt med kort i center sektionerna bidrog till detta nederlag.

Efter kvällens historielektion gick vi från samarbete till själviskhet då vi spelade en vända ZombieTown. I detta spel gäller det att överleva i tio dagar (tio rundor) efter att kvarteret invaderats av zombier från den lokala kyrkogården. Man tycker att överlevare i en sådan situation borde hjälpa varandra men icke, det skulle ju vara för enkelt! Ytterligare ett lyckat spel från Twilight Creations.

Drakborgen (I & II)


Jag, heldri, Å och Retro spelade gamla hederliga (näst intill omöjliga) Drakborgen (med expansionen - Dralborgen II). Jag spelade Riddar Rohan och allt gick väl tills jag sprang på runt 30 likätare och fick rejält med däng, dödsstöten kom då en av de odöda låg i bakhåll och så var den fattige riddaren (jag hade inte hunnit roffa åt mig nåt av skatten) inte mer. Det gick inte mycket bättre för Å´s ninja men jag kommer inte ihåg om det var en skugga eller en gaddkrälare som innebar slutet för den smygande lönnmördaren. Heldri och Retro blev för giriga och ingen av dem hann ut innan solen gick ner = game over. Drakborgen segrade igen!

Soviet tank crew

Ytterligare en förkylningsvända senare är det dags att försöka skriva ifatt.
Skaffade för ett tag sedan åtta "Soviet dismounted tank crew" från Black Tree design, jag målade klart dessa för över en vecka sedan. Här är de nu på bild tillsammans med två figurer från West Wind som blivit över från en sovjetisk pluton (Berlin or Bust figurer för att vara mer precis).
Jag kommer nog att skaffa fler vad det lider men för tillfället räcker dessa till min första mech och de kommande två.

fredag 9 oktober 2009

A traitor in our midst!

Onsdagens Call of Chtulhu bjöd på offertempel, djungelstrapats och ett plötsligt avslöjande. Det har visats sig att expeditionens guide är en en usel lögnare och förädare, nästa vecka får vi se om vi lämnar uslingen till sitt öde bunden till ett träd eller inte. Om det var upp till min karaktär skulle han få vad han förjänar...

torsdag 8 oktober 2009

SOTR - Third fight

Denna gång var det dags att se vad fordon går för i SOTR, eller rättare sagt mechs. Svågern hade med sig sin panzer mecha och jag testade "kackerlackan". Det var även första gången vi spelade med styrkor till ett värde av 50rp/sida, detta var tur då bara min mech kostade 28rp! Nu kanske vissa (som spelat spelet eller läst om det) tycker att det var fruktansvärt mycket poäng som tekniskt sett skulle kunna förloras i en smäll men jag var helt på det klara med att detta kunde bli utgången.

Första omgången träffade svågerns mech en av mina survivor squads så att endast tre stog upp efter smällen, dessa tre klarade dock sitt cool slag och levde länge nog för att i en senare omgång hämnas meddels k-pist från balkongen på en utbombad byggnad. Min mech träffade inte något varken första eller andra omgången men detta hade endast med usel tärningstur att göra. När "kackerlackan väl träffade så var förödelsen kännbar trots att svågern hade bästa försvarspositionerna av oss två. En direktträff från "kackerlackan" slog ut kontrollerna i panzer mechen vilket immobiliserade den.
Tärningsoturen var påtaglig för båda sidor men mest för svågern, bland annat så vann han inte initiativet en enda gång under hela slaget vilket var hårt. "Kackerlackan" var till slut det enda som fanns kvar av min pluton, den hade blivit träffad inte mindre än sju gånger men inget skott lyckades penetrera dess pansar!
Min command section gick ett bittert öde till möte då de redan från början blev fast i en ruin utan möjlighet att retirera, konstant beskjutning förseglade deras öde.
Jag sakade min möjlighet att skjuta på svågerns avanserande zombier för att skjuta med min mech istället, detta ledde till att de hann in i närstrid och mina sista survivors blev zombiesnacks. Vi kom fram till att vårt egenpåhittade scenario slutade oavgjort. Tyskarna höll kemfabriken som var bådas mål men vi hade även sagt att ett av tyskarnas primära mål var att slå ut det nya ryska vapnet (min mech) men detta misslyckades.

"Kackerlackan" sågs sist försvinna bort bland de brinnande ruinerna...

Söndagens skörd

I söndags spelade jag, Heldri, Vinterdraken och Mr O det legendariska (nu åter producerade) spelet Talisman (2nd edition med fem expansioner). Vi körde med Dragon King som alternativt slut och Mr O var först att ta sig upp till draken (han tog dock en genväg). Det visade sig att drakkungen var ute på lunch så den onskefulla spionen segrade!

Senare kom Dr Drugge och Ejnot och vi körde en vända Gloom med sex spelare. Vinterdraken knep segern strax före Heldri. Mycket rolig omgång med mycket innovativt historieberättande och mycken jävelskap.

Inte världens mest fotogeniska spel men ack så skoj!

Målat förra helgen...

Är lite efter i mitt bloggande men här kommer de senaste bilderna på mina ryssar. Nåt strulade till sig med min bildnumrering men med dessa två enheter har jag nu fem färdigmålade survivor squads. Jag vet att bilderna är suddiga och jag ska försöka bättra mig.





lördag 3 oktober 2009

Inget rollspel...

...men spel likväl.

Då Vinterdraken inte kunde närvara vid onsdagens rollspelande valde vi kollektivt att skjuta upp detta till nästkommande vecka. Då resten av spelgruppen inte hade nåt annat för sig bestämde vi att vi kunde spela brädspel istället. Efter en stunds diskuterande (och konstaterandet att de flesta var trötta) blev det en vända Carcassonne. Mr B vann med knapp marginal som avgjordes med poäng från resursbrickorna. Kul omgång.

söndag 27 september 2009

Tre på tåg...

Sent på lördagskvällen körde jag, Heldri och Tokrake Ticket to Ride (med 1910 expansionen) och i vår allmänna trötthet struntade vi i regeln om att man inte får använda dubbelspåren när man endast är tre spelare. Tur med både vagnkort och biljetter gjorde att jag vann överlägset.

Rally!!!

På fredagskvällen spelade jag, Heldri och alla nygiftingarna RoboRally. En kaotisk röra utan ordning eller...? Det var vad vi trodde tills Lill-M helt plötsligt vann! Inget konstigt med det egentligen då han lyckades köra ifrån kaoset som vi andra lyckades orsaka. Krockar, laserskott och allmän förvirring, som det ska vara.

söndag 20 september 2009

Idag som igår...

På lördagen fick jag och Heldri besök av syrran, svågern och Rupert (nytt nick enligt Heldri). Vi började med att spela Carcassonne och denna omgång vann Heldri. Efter vi pausat för mat spelade vi Seafarers of Catan (3rd Ed.) och den vändan vann svågern.

På söndagen fick vi besök av Å och då blev det åter Seafarers, den spelomgången vann jag. Vi körde till 12 poäng och jag rusade iväg och fick ihop 13 (!) poäng medan Heldri och Å kommit halvvägs. Roligt att vinna men det kändes nästan pinsamt med det oerhörda flyt som jag fick, lär dröja innan nåt liknande händer igen.
Efter detta spelade vi Carcassonne och Heldri vann efter att bland annat fått 60 poäng (!!!) på ett jättefält.

Mecha Construct No1

Jag fick en gammal T34 i skala 1:35 av svågern som han haft sedan lång tid tillbaka. Visste först inte vad jag skulle göra med den då den är groteskt stor jämfört med mina skala 1:60 ryssar (skalan är ungefärlig). Tänkte först använda tornet eller några av bandhjulen till nån sorts mech men det kändes synd på en så fin gammal plastmodell. Efter mycket huvudkliande fick jag följande idé, varför inte en pansarvagn på ben? Jag vet att detta inte är en unik idé på något vis men det ledde hur som helst till nedanstående sexbenta monstrum.


Jag inkluderade en figur för att ge skala åt bilderna, skulle vilja säga att den kan räknas som titanic size?

Jag kom fram till att den behövde ett namn och bestämde mig ganska snart för att den skulle få heta kackerlackan, passande då den både är sexbent och svår att utrota.

Jag gjorde ritningar med hjälp av datorn till benen så att jag kan printa ut fler komponenter om jag får för mig att konvertera fler 1:35 tanks. Alla extra delar är gjorda i kartong (300g A4 är det grövsta jag kan plåga igenom skrivaren) vilket håller utmärkt, särskilt när man sammanfogar allt med superlim. Jag vet att många modellbyggare ogillar kartong som material och tycker att det är för klent men jag har hittills inte haft nåt problem samt att det är enkelt att jobba med.

Med hjälp av hjul från banden blev mekanismen riktigt cool (enligt mig i alla fall). Alla benen är fixerade i sina nuvarande positioner, modellen står stadigt på fyra av de sex benen medan två är i luften. Lite måleridetaljer i form av rost och metallskav fullbordade det hela.

Jag förkortade kanonen för att ge den ungefär samma längd som kanonen på enT34 i skala 1:60. Det fanns ingen direkt anledning till detta förutom att jag tyckte att det såg bättre ut. Speltekniskt funderar jag på att köra med att detta är en 100mm AT kanon vilket skulle klassa den som very heavy.
I fronten bytte jag ut den vanliga kulsprutan mot en gatling-pipa från en gammal Grendel modell. Denna tänkte jag speltekniskt använda som en LMG men den kan lika gärna användas som HMG. Jag har funderat på att addera fler kulsprutor (kanske en på varje sida) men detta får bli ett senare projekt, först ska jag speltesta den utan att göra den onödigt dyr poängmässigt.

Raketrampen på tornet är scratchbyggd av kartong, sugrör och lite plast. För att kunna vara flexibel i spelet valde jag att göra den avtagbar med hjälp av två magneter, en fastsatt i tornet och en i rampen.

Jag har redan påbörjat ett nytt mechaprojekt som det förhoppningsvis kommer att finnas bilder på snart, mer om detta vad det lider.

Fler färdigmålade kamrater

Har legat däckad i eländig förkylning (dock inte nöff, nöff) men nu är jag tillbaka!
Har hunnit fota fler ryssar som är färdigmålade, lite suddigt här och var men det är som det är...

Börjar denna uppställning med min tredje färdigmålade survivor squad.Här är fjärde enheten och likaledes den första survivor squad som jag kamouflerat, det kommer att tillkomma åtminstone två till enheter med kamouflage.
Två sniper teams. En figur har jag fotat tidigare men nu är alla fyra konverterade och målade.

Min vilda varbjörn! Urzinen var bland de första figurer jag målade till SOTR.
Vasily Zaytsev, hittills den enda specialkaraktären jag har köpt men det blir nog fler.
Det var allt för tillfället men det kommer mera, jag har inte ens börjat med mina zombier...