Memoir 44

I fredags kväll fortsatte jag och Vinterdraken den M44-kampanj vi påbörjade i somras. Kampanjen i fråga är Battle of Normandy och vi hade sedan tidigare spelat igenom första delen (Flanking Caen) och fortsatte nu med The breakout. Första scenariot, Panzer lehr counter attack, var ganska jämnt men mina tyska elittrupper blev hårt ansatta av flertalet flyganfall vilket gav de allierade en knapp seger. Det andra scenariot, Martinville ridge, blev mitt värsta nederlag hittills i kampanjen. Mina trupper hade några få framgångar till och börja med men sedan gjorde dåliga kort och usla tärningsslag att det Allierade pansaret (briljant manövrerat för övrigt) processen kort med tyskarna.

Mina fallschirmjägers sista stund...

Vi tänkte påbörja ett tredje scenario men hann inte innan Å och Retro kom över. Vi bestämde då att vi fyra skulle spela ett M44 Pacific Theatre scenario. Det blev (Iwo Jima) The Meatgrinder.
Jag och Retro ledde den amerikanska marinkåren och anföll kulle 382 samt samhället Minami med allt vi kunde (vi nådde aldrig fram till Turkey knob, men vi hade fullt upp som det var ändå). Det skulle dock visa sig att Japanernas försvarspositioner, kombinerat med en orubblig fanatism, skulle bli för mycket. Det japanska artilleriet i kombination med brutala motanfall runt Minami gav Vinterdraken och Å segern.

Efter detta tog vi oss an östfronten och Overlord-scenariot Tigers in the snow. Vi behöll grupperingarna så det blev jag och Retro som spelade ryssarna och Vinterdraken och Å som spelade tyskarna. Detta var andra gången jag spelade scenariot och det gick betydligt bättre denna gång, dock ej tillräckligt bra. Jag och Retro öppnade starkt och lyckades ta ut tre Tiger tanks alldeles i början (till skillnad mot en enda första gången jag spelade scenariot). Retro ryckte fram med stridsvagnarna på vänsterflanken och hade redan i andra rundan fått flera enheter över floden. Korten var med oss till en början men pansaret hade svårt att få övertag då de flesta tyskarna var gömda i skog eller förskansade i bebyggelse. En av de roligare händelserna var när jag och Vinterdraken bollade en barrage mellan oss i fyra omgångar med hjälp av counter attack kort! Tyvärr gav de inte den utdelning som man kanske skulle velat, jag ansåg att det bästa vi kunde göra med dem var att försöka ta ut artilleri som snabbt decimerade vårt pansar men granatsymbolerna på tärningarna lyste med sin frånvaro. Det slutade 13-10 till tyskarna (hade det inte varit för über-Hans hade det varit jämnare, internt skämt om någon undrar). För att se det från den ljusa sidan tog vi ut den sista Tiger tanken efter ett antal rundor vilket åtminstone måste ses som en moralisk seger.

De tre första medaljerna...

Torsdag 21/1

Jag, Heldri, Vinterdraken och Tokrake spelade Colosseum på torsdagskvällen. Jag kom helt ur fas då markören som visar vilken runda man är i inte blivit flyttad. Jag fick göra det bästa av situationen och sätta upp ett annat skådespel än jag tänkt, det visade sig dock inte göra så stor skillnad när jag räknade efter hur mycket poäng jag kunde ha fått. Vinterdraken vann med en poäng över Tokrake, jag och Heldri kom på delad tredje plats.

Mutant

Efter ett alldeles för långt uppehåll har jag äntligen lyckats börja spelleda rollspel igen. Tiden har sprungit ifrån mig men i lördags (16/1) samlades jag, Heldri, Tokrake och Vinterdraken (egentligen var tanken att vi skulle spela brädspel) och gjorde karaktärer till rollspelet Mutant (med vissa egna tillägg och avdrag) för att senare påbörja ett nytt, egenpåhittat postapokalyptiskt äventyr. Detta äventyr lånar delar av tidigare äventyr jag spellett och blandar det med delar jag velat använda men inte fått möjlighet till. Jag kan inte gå in på vad som är planerat framöver då detta skulle spoliera handlingen för spelarna. Nästa gång skall jag försöka ge en resumé av historien så här långt men för nuvarande får det duga med en bild av en av karaktärernas bil.
Bilen är baserad på en Landrover som jag designat om lite grann. Den var ett sidoprojekt som jag tänkt använda i nåt wasteland-äventyr, den passade dock utmärkt då det visade sig att Tokrake tänkt sig ett liknande fordon till sin karaktär.

Railways of the World

Fredag 15/1 kom Å och Retro över och vi spelade Railways of the World som Retro just införskaffat. Ingen av oss hade spelat spelet tidigare (ingen av brädspelsversionerna i alla fall) så det tog en stund med reglerna men när vi väl hade tragglat oss igenom dessa visade sig spelet vara både roligt och enkelt. Målet med spelet är att bygga järnvägar (i detta fall över östra USA) och sedan frakta gods, i form av färgade kuber, till städer med motsvarade färg. Till skillnad mot många liknande spel har man inga resurser från början och måste således sälja obligationer för att finansiera sitt företag, utdelningen på dessa obligationer leder till skuld som i slutet av spelet leder till minuspoäng! Det är dock mycket underhållande trots att man blir fruktansvärt skuldsatt och nästan aldrig går jämnt upp. Heldri klarade sig undan med att sälja så lite som 6st obligationer och kom tvåa efter Retro som sålde 29st obligationer (och således fick 29 minuspoäng i slutet). Det finns alltså flera sätt att vinna och trots att detta var första gången visade sig detta ganska snart och strategier började ta form. Mycket roligt och troligen ett framtida inköp, spelet är utbyggbart med flera kartexpansioner och fler är på väg. Den kanske roligaste aspekten med spelet, enligt mig, är att man kan bygga spåren hur man vill över kartan via hexagonrutor vilket gör att ingen spelomgång blir den andra lik.

Spelet började sin existens som Railroad Tycoon (baserat på de väldigt populära datorspelen med samma namn) men spelföretagets licens för detta namn gick ut och de gav således ut nästan exakt samma spel fast med nytt namn.

Memoir 44 - Omaha Beach

Tiden har varit knapp men nu skall jag försöka uppdatera...

Jag, svågern, Mr R, Vinterdraken, Tokrake, Å och Retro samlades för att spela M44 (i slutet av förra vaeckan). Vi spelade Overlord-scenariot Omaha Beach och Jag, Vinterdraken och Retro tog oss an den digra uppgiften att landstiga med enorma mängder allierade tanks och infanterister.
Som så ofta är fallet i M44 så hängde det på en omgång (eller möjligen två) men uppgiften blev oss övermäktig. Usla kort plågade båda sidor men gjorde i mitt fall (då det var jag som var överbefälhavare för det allierade anfallet) att våra trupper ej kunde utnyttja det hål vi slagit i den försvarande centern. Ett mycket roande scenario trots förlust.

Söndag 10/1

Jag och Heldri åkte på söndagen till Å och Retro för att spela spel från mitt på dagen till sent på kvällen.

Vi inledde med ett Memoir 44 scenario (operation Lüttich) och spelade två på var sida. Jag och Å ledde de allierade till seger.

Sedan blev det Hellgame. Å och Retro bråkade om ett par av de inre cirklarna medan jag och Heldri höll oss i helvetets utkanter. Efter att Lilith blivit frammanad (av Retro) blev helt plötsligt Heldris legioner väldigt många... Senare lyckades hon även få en gratis löjtnant plus fyra legioner och fyra hellhounds. Jag råkade ut för alla de sistnämnda samtidigt vilket fick mina legioner att gå hädan, min löjtnant flydde hals över huvud och fann sig övergiven i en annan av Heldris områden omringad av åtta legioner. Heldri vann.

Min stackars löjtnants sista stund

Vi avslutade med en omgång av nya favoritbrädspelet Colosseum. Retro hade grymt flyt och lyckades som första spelare i vår spelkrets att få över 100poäng (101 för att vara exakt). Grattis!

Det vinnande skådespelet med mycket celebra besökare.

Lördag 9/1

Jag, Heldri, Tokrake och Vinterdraken började med att spela Colosseum. Det var ganska jämnt men Heldri tog till slut hem segern.

Efter detta blev det en vända Carcassonne med en hel hög expansioner (vi använde bland annat brickor från Princess and the Dragon och The Tower utan att använda dessa regler).
Det blev vild fejd om en enorm stad (som till slut innefattade båda katedralerna) och alla fyra stred vi om att få in flest figurer. Tokrake lyckades konkurera ut oss andra och fick 123poäng (!!!) för denna jättestad, han hade även flyt med bönderna och slutade med en astronomisk totalpoäng på 324!

Storhetsvansinne i kvadrat!

Memoir 44 - Breakthrough to Gembloux

På fredagskvällen spelade jag och Vinterdraken Memoir 44. Vi tänkte först fortsätta den kampanj vi håller på med men då vi ej kunde finna anteckningarna blev det istället Breakthrough to Gembloux. Detta scenario (som medföljer när man köper Campaign Bag) äger rum i Belgien under tyskarnas blitz västerut. Scenariot spelas till 12medaljer och det var väldigt jämnt hela vägen till slutet. Jag spelade tyskarna och var enligt reglerna för scenariot tvungen att bryta igenom med minst en enhet vid exit markören på den franska sidan för att få den tolfte medaljen. Efter att ha slagit ut 13st franska enheter hade jag fortfarande inte lyckats bryta igenom och mina enheter hade tagit mycket stryk, Vinterdraken fick sin tolfte medalj och slaget var över.

Jag hade spelat scenariot två gånger tidigare (både som tysk och allierad) och jag har hittills inte sett tyskarna vinna även om det har varit nära varje gång inklusive denna.

Attack! 4/1 -10

Söndagen vigdes åt Attack! (+ gamla Attack! expansionen samt några få regler från nya).
Efter väldigt få strider spelarna emellan vann Heldri med 71poäng! Mina usla demokrater (som får minuspoäng om de anfaller neutrala länder) lyckades skrapa ihop ynka 26poäng. Trots nederlaget var det mycket roande. Mr O låg bra till efter att ha övertagit hela Oceanien och Australien på politisk väg men Heldri avslutade snyggt med att lönnmörda hans ledare vilket resulterade i att han bara fick två actions sista rundan.

Jag fann att de flesta av de nya reglerna i Attack! Deluxe Expansion (som ersätter den gamla) tog bort mycket av spelglädjen och det som var unikt med första utgåvan. Jag har dock valt att använda vissa regler (bl.a. de nya sjöstridsreglerna då de gamla var under all kritik). Vid tillfälle tänker jag skriva en recension innefattande båda versioner av spelet och min syn på vad som gör Attack! till ett av de bättre världsherraväldespelen.

Nyår!

Det sägs att det sätt man avslutar ett år på kommer att prägla det nya, om detta stämmer kommer 2010 innehålla spel, god mat och väldigt trevligt sällskap, inte illa alls om nån frågar.

Jag, Heldri och Tokrake åkte på nyårsafton till Å och Retro för att inte återvända förrän i år : )
Totalt sett blev vi 14st och två nyfödingar, dryga hälften deltog i spelande under kvällen.
Vi började med att spela Ticket to Ride (både Europe och US samtidigt då vi som sagt var många).

Heldri vann TtR-US (klarade 12tickets!), vem som fick mest poäng i Europe vet jag ej då de avbröt och plockade undan spelet när vi skulle äta.

Senare spelades en vända Colosseum och jag har för mig att Tokrake vann.
Ett par timmar in på det nya året blev det åter dags för Red November. Å valde att överge den sjunkande ubåten men resten av besättningen överlevde tills räddningen kom och kunde avslöja desertören!

Efter frukost på nyårsdagen blev det en vända The Haunting House, Tokrake snodde segern ett drag före mig!

Senare på nyårsdagen blev det ytterligare en vända Red November. Jag, Tokrake, Å och Retro lyckades åter bli räddade men denna gång stannade Å kvar ombord : )

Vi hann även med en halv runda Colosseum till innan det var dags att åka och äta för att senare gå på bio...

Twilight Imperium 30/12 -09

Vi skulle börja gå igenom regler kl.12 (då det var ett par av deltagarna som inte spelat spelet förut) men med några förseningar och utdraget regelsnack kom vi igång med första rundan ungefär 14:30 (Jag spelade Federation of Sol, människor med andra ord, vilket jag bara gjort en gång tidigare i detta spel). Vi röstade tidigt igenom en lag som gjorde att alla teknologispecialiteter kunde användas vid framforskandet av samtliga sorters teknologier, detta satte fart på forskandet. Jag och länsförädaren hade otur med vårt planetövertagande då de flesta planeter i vår del av galaxen tycktes hostila på ett eller annat sätt. En som inte hade otur var Tokrake, han plöjde genom galaxen och intog varje planet han kom i närheten av utan större motstånd. Slutligen ledde han Embers of Muaat till seger, vi spelade dock endast till nio poäng då det fanns flera sätt för honom att få den tionde och sista och vi kunde inte hindra att vinsten var hans.

Som vanligt mycket roande och engagerande, det blir allt för sällan men är värt väntan när man väl får tid över. Vi var klara strax för 02:00, det är få spel som är intressanta i elva och en halv timme (inkl. matpaus) men detta är ett av dem.

Stort spel, stort nöje!

Spelkväll 27/12 -09

Jag, Heldri, Tokrake och Mr O spelade en vända Ticket to Ride - Europe och körde med första gången med 1912 expansionen som jag fått i julklapp (vi använde dock inte reglerna för vangsstall och lagerlokaler). Det blev som vanligt fullt mellan Paris och Berlin nästan omgående. Något som var förvånande var att alla som mutade in tunnelsträckor lyckades utan att behöva lägga extra kort! Tokrake vann och hade, med undantag för ett avbrott, en rutt som sträckte sig runt nästan hela kontinenten.

Senare spelade vi Talisman (2:nd ed. med fem expansioner). Efter ett par vändor ute i Timescape hade Heldris Astronaut redan ett gott försprång gällande utrustning, vi andra hann aldrig riktigt i kapp. Hon blev polare med The Dragonking och han flög sedan iväg och gjorde processen kort med alla andra karaktärer.

Speldag 29/12 -09

Jag, Heldri och några fränder samlades för att fördriva ytterligare en ledig vardag med trivsamma spelupplevelser.

Vi började med en vända Colosseum (som dagen till ära kommit med posten). Jag har för mig att Tokrake vann, det var inte jag i alla fall.

Efter detta sjönk vi nästan i ett parti Red November (som även det kommit med posten). Bilden blev tyvärr så usel så den fick utebli.

Svågern hade med sig senaste versionen av Space Hulk och jag och Tokrake körde första uppdraget (jag spelade Blood Angels och han Genestealers). jag lyckades med uppdraget på nio rundor med två terminators kvar på brädet. Jag måste medge att jag hade stor tur när jag drog Command Point brickor (5,5,5,3,1,2,5,6,5 har jag för mig...) men det kändes att de gamla takterna satt i ryggmärgen, jag var inte i närheten att få slut på tid i någon av rundorna!

Fick även hem Mystery of the Abbey med ovannämnda postförsändelse och vi gick snabbt igenom reglerna för att sedan spela en mycket lång men roande omgång.
Spelet är inspirerat av Rosens namn och går ut på att man skall finna en mördare bland sina medbröder i ett kloster. Efter mycket fruktlöst utfrågande, snokade i andras celler, smygande i bibliotek och flertalet falska anklagelser vann "broder Daniel" (även känd som länsförädaren efter att han flyttat till Sundsvall!) då han slutligen listat ut vem mördaren var.
Mycket kul spel, även ett av få Days of Wonder-spel som det går att spela 6st i.